Först tog de nätet, sedan gatorna. De kräver opartiska medier och en valprocess utan fusk – och de är tusentals. YoSoy#132-rörelsen har på bara sex veckor förändrat hela valspurtens rytm inför presidentvalet i Mexiko på söndag.

Rörelsen YoSoy#132 föddes den 11 maj i år, när studenter vid det exklusiva, privata universitetet Universidad Iberoamericana i Mexiko City med högljudda slagord och burop tvingade presidentkandidaten Enrique Peña Nieto från partiet PRI att lämna sitt eget framträdande på skolan. Studenterna kritiserade honom för de människorättsbrott som ägt rum under hans tid som guvernör i delstaten Mexiko. Enrique Peña Nieto var den som då, år 2006, tog beslutet om ett våldsamt tillslag mot demonstranter i Atenco, i utkanten av Mexico City, under vilket två personer dödades, hundratals misshandlades och arresterades och där polisen anklagats för att ha våldtagit kvinnliga demonstranter.

"Stäng av TVn, sätt på dina sinnen"

Efter det tumultartade mötet den 11 maj anklagade partiet PRI studenterna för att vara infiltratörer och uppviglare, betalda av vänsterkandidaten Andrés Manuel Lopez Obrador. TV-bolaget Televisa, med historiska kopplingar till PRI, kablade ut den versionen och övriga media följde efter.

En av YoSoy#132 demonstrationer. Fotograf: Edith Escalón.Detta provocerade studenterna till att göra en YouTube-film där 131 av de närvarande på mötet visade upp sig med namn och ID-kort, för att visa att de agerat på egen hand och inte hade något att dölja. De bjöd in andra att ansluta sig under parollen Yo Soy #132 ("Jag är nummer 132"). Videon fick genast en viral spridning och på kort tid bestod rörelsen av studenter, lärare, miljöaktivister, intellektuella, artister, fackligt aktiva, hemmafruar och pensionärer. Först koncentrerat i Mexico City, men snart spreds rörelsen över hela landet.

Kraven handlar framför allt om att demokratisera medierna och en opartisk valbevakning. Protesterna sprids från nätet ut på gatorna och de första gatumanifestationerna hölls utanför Televisas huvudkontor. Televisa kontrollerar, tillsammans med TV Azteca, 95 procent av de mexikanska medierna. Slagorden gick i stil med "Stäng av TVn, sätt på dina sinnen" och en satirisk teckning föreställande Peña Nietos karakteristiska Elvis-frisyr var ett tidigt ledmotiv både i sociala medier och på plakaten på gatorna. Den första demonstrationen, bara 12 dagar efter att filmen kom ut på YouTube, samlade över 20 000 människor i Mexico City. Med febril aktivitet i sociala medier lockades omkring 90 000 till den andra stora marschen.

Utöver gatuprotester och nätkampanjer har man organiserat flera konserter, registrerat minst 1500 valobservatörer och sänt en TV-debatt på internet med presidentkandidaterna. Peña Nietos stol stod tom, då han inte ville ställa upp på debatter utanför de stora TV-bolagen.

Politiskt obunden rörelse

Det som började som en enskild protest mot medierapporteringen från ett litet möte på ett privat universitet spred sig snabbt genom sympatimanifestationer på de stora offentliga universiteten, och förvandlades till en spontan folkrörelse med krav på social rättvisa och ett stopp för korruption och maktmissbruk. Rörelsen har inget eget politiskt program och stödjer officiellt ingen kandidat, utan har blivit ett massivt utlopp för människors frustration och ilska över alla de sociala och demokratiska problem som Mexiko brottas med.

- Vi är alla er, de mördade journalisterna, de utnyttjade arbetarna och de upprörda migranterna. Det här är kampen som rymmer alla kamper, säger en talesperson för studenterna vid Universitetet Veracruz, som av policyskäl är anonym, till Latinamerika.nu.

Text: Edith Escalón och Johan Tjerneng, frilansskribenter.
Foto: Edith Escalón och Speck Malacara