Efter helgens överenskommelse i Cancún har viktiga frågor om finansiering och nya mål för att minska utsläppen av växthusgaser skjutits på framtiden. Dock har en grund lagts för ett framtida klimatavtal.

I och med överenskommelsen uttrycks en lättnad över att Köpenhamnsfiaskot inte upprepades, men en oro över att Kyoto-avtalet inte förnyades.

Efter två långa veckor drog slutförhandlingarna ut på tiden och höll på långt in på lördagsmorgonen. Bolivia vägrade att acceptera en överenskommelse som "kunde innebära en global temperaturökning på mer än fyra grader", enligt Pablo Solón, Bolivias chefsförhandlare.

Till slut överröstades Bolivias invändningar av applåder och hurrarop från de övriga nationella delegaterna när Mexikomötets ordförande, utrikesminister Patricia Espinosa, deklarerade en "överenskommelse utan Bolivia".

- Cancún-texten är värdelös och klubbades utan konsensus, sa Bolivia i ett avslutande uttalande.

- Jag kan inte annat än hålla med Bolivia att enligt forskningen innebär den här överenskommelsen en global uppvärmning på fyra grader Celsius. Överenskommelsen är inte tillräckligt bra, men det räddar förhandlingsprocessen och kan kanske leda till ett verkligt ambitiöst avtal i Durban, säger Kumi Naidoo, generalsekreterare för Greenpeace International.

Nya avtalet ynkligt

Meteorologiska världsorganisationen meddelade i förra veckan att det senaste årtiondet är det varmaste som hittills uppmätts. De 100 sidor som utgör Cancúnöverenskommelsen kommer inte att minska utsläppen av växthusgaser och den globala uppvärmningen, men innebär att FN-processen är räddad efter misslyckandet i Köpenhamn förra året.

Och de flesta är överens om att överenskommelsen skapar förutsättningar för ett omfattande avtal i Durban i Sydafrika i december nästa år.

- Regeringarna har gett en tydlig signal om att de går mot minskade utsläpp. Cancúnöverenskommelsen utgör en viktig grund för att bygga större kollektiva ambitioner, uppgav FN:s klimatchef Christiana Figueres.

- Det är ynkligt att världssamfundet kämpat så mycket bara för att ta ett så litet kliv framåt. Vårt enda verkliga hopp är en mobilisering av en bred klimatrörelse som inbegriper alla delar av det offentliga och det civila samhället inför mötet i Durban, säger Kumi Naidoo.

Sent på fredagskvällen var stämningen förvånansvärt optimistisk. Förhandlingarna hade inte brutit samman och man hade nått en formell överenskommelse som bland annat innebär ett erkännande av de utsläppsminskningar på 25 till 40 procent till 2020 som krävs för att vara i linje med forskningen och att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader istället för två grader som sattes som mål i Köpenhamn.

Klimatfond kritiseras

Överenskommelsen i Cancún innebär dock ett klart beslut om inrättandet av en klimatfond som ska ge ekonomiskt stöd till de fattigaste länderna och hjälpa dem att minska utsläppen. Det togs även beslut om att minska skogsskövlingen. Men Redd-programmet – som ska skydda skogar genom försäljning av utsläppsrätter till industrier istället för att dessa gör utsläppsminskningar – är kontroversiellt.

En av de frågor som diskuterats i Cancún är huruvida de rika länderna kommer att använda Redd-programmet för att kompensera för de egna utsläppen som man inte bromsar själva.

Organisationer som företräder ursprungsbefolkningar avvisar Redd-initiativet och hävdar att industriländer genom det undviker verkliga utsläppsminskningar.

- Vi tar avstånd från bedrägliga lösningar som utsläppskompensation i Redd-programmet. Om vi ska rädda klimatet måste vi fokusera på verkliga lösningar som garanterar att skogen kommer att stå kvar och att människors rättigheter respekteras, säger Tom Goldtooth, chef för Indigenous Environmental Network.

Text: Stephen Leahy/IPS
Foto: Stefan Wernli/Wikimedia Commons