Vattenkonflikt trappas upp i Peru

I mitten av september dödades två personer och 19 skadades, i protester mot konstbevattningsprojektet Majes Siguas II, i provinsen Espinar utanför Cusco.

Det är tänkt att konstbevattningen ska avleda vattnen där floden Apurimac delar sig, för att en större mängd ska rinna till Majes och där bevattna 60 000 hektar nya odlingsmarker. Invånarna är rädda att det kommer att förvärra det redan minskade vattenflödet i Espinar, där många lever på jordbruk.

Den första veckan i juni gav regeringen sitt godkännande till byggandet av Majes Siguas II där investeraren är ett spanskt företag. Enligt kontraktet skulle projektet sättas i verk den 15 december i år.

Protesterat sedan länge

Invånarna har länge protesterat mot Majes II, som varit på gång sedan 30 år tillbaka. Men på senare tid har det både blivit allt fler och våldsammare protester både i Espinar, Cusco och i Arequipa. ”Vatten eller död för Espinar” – står det på banderoller under demonstrationer där tusentals människor deltar.

Projektet Majes Siguas II förväntas kosta runt 450 miljoner dollar. Det spanska företag som vann auktionen för projektet förväntas investera 250 miljoner dollar. Resten kommer från den peruanska regeringen som är positiv till planen då den förväntas skapa 120 000 nya arbetstillfällen.

Innan bygget sätter igång ska det enligt lag ha utförts en studie om miljöpåverkan och ett utlåtande om vattentillgången i Espinar, vilket ännu inte har uppfyllts. Nu intar regeringen försiktighetsåtgärder till följd av protesterna och säger sig upphäva kontraktet vilket lamslår projektet tills vidare.

Stämningen i både Cusco- och Arequiparegionen är spänd och folket väntar med osäkerhet på hur följderna blir; om projektet kommer att fortgå eller inte.

Misstag att lamslå

Ordföranden i handelskammaren Julio Morreberón ber regeringen vara mer effektiv vad gäller ingripandet och låta projektet fortgå.

-    Det är ett stort misstag att lamslå Majes II. Investerarna kommer att få en dålig uppfattning om vårt land. Vi borde inleda en dialog, visa på fördelarna för projektet, men inte vika oss för provokationer, säger Julio Morreberón till tidningen La República.

Text och bild: Nadia Enedahl

Nyckelord

Länder

Fakta

Orsak till vattenkonflikter

Den 28 juli i år beslöt FN att rent vatten är en mänsklig rättighet. I
enbart Arequiparegionen i Peru är drygt 30 procent av invånarna utan
rent vatten.

Vattentillgången i Peru minskar från år till år. Orsakerna är bland
annat förorenat vatten från industrier, torka på grund av kortare eller
uteblivna regnperioder och smältande glaciärer till följd av
klimatförändringen.

70 procent av Latinamerikas glaciärer finns i Peru. Enligt en studie
gjord av INRENA (det nationella institutet för naturresurser) har
glaciärerna i landet minskat med 26 procent de senaste 33 åren. Det
innebär 10 års vattenkonsumtion i huvudstaden Lima. I Arequiparegionen
har drygt 20 procent av glaciärerna försvunnit under enbart de senaste
åtta åren.