Guatemala genomlider den värsta torkan på trettio år och den redan allvarliga matkrisen fördjupas dag för dag. I flera regioner har småbrukarna förlorat upp till 90 procent av skördarna och FN-organet för samordning av humanitär hjälp uppskattar att runt två och en halv miljon människor har drabbats av akut brist på mat.   

Under en presskonferens förra veckan sade jordbruksministern, Mario Aldana, att Guatemala genomlever den värsta torkan på tre decennier. Förlusterna är enorma, räknat i basfödan majs och svarta bönor handlar det om 34 ton och i ekonomiska termer cirka 64 miljoner kronor som har gått förlorade. Enligt jordbruksministeriet har småbrukare i flera regioner förlorat upp till 90 procent av sina skördar.   

President Álvaro Colom förklarade för ett par veckor sedan ett slags undantagstillstånd i landet. Det var ett rop på internationell hjälp, som innebar att han medgav att regeringen inte har kapacitet att bemöta den hungerkatastrof som råder. Kort därefter ställde Colom en officiell förfrågan till det internationella samfundet om omedelbara insatser på 676 miljoner kronor för att tackla situationen.  

Hjälp under 18 månader

Katastrofhjälpen förväntas gå till tre typer av insatser, inköp av basföda, produktionsprojekt, samt infrastruktur och förvaring av jordbruksprodukter. Hjälpen förväntas mottas under en 18-månaders period. Regeringen har som ytterligare åtgärd tillsatt en arbetsgrupp för matsäkerhet med uppdrag att utarbeta ett förslag om integrerad landsbygdsutveckling.  

Regeringsrepresentanter har i flera uttalanden i media påpekat att den akuta matkrisen är ett strukturellt problem som framför allt är kopplat till landets skattepolitik som gynnar de stora godsägarna. Markfördelningen i Guatemala är en av världens mest ojämlika. Ingen lösning finns dock i sikte inom den närmaste framtiden.

- En skattereform i Guatemala skulle kunna innebära en statskupp, liksom den i Honduras, säger Geidy de Mata, erkänd statsvetare vid Guatemalas största universitet, San Carlos.   

Geidy de Mata menar att den ekonomiska eliten är beredda att göra vad som helst för att försvara sina ekonomiska intressen

De bakomliggande strukturella orsakerna har djupa rötter.

- De moderna orsaker till matkrisen som vi har identifierat är för det första öppnandet av marknaden under 80-talet och strukturanpassningsprogrammen som villkorades av Världsbanken. Under 90-talet följde sedan ett fenomen som uppmuntrade småbrukarna att bli företagare och bland annat själva köpa teknisk kompetens. Något som ingen småbrukare utan tillräckligt med jord för att odla ens mat för självhushåll hade råd med. Vi ser att klimatförändringarna förvärrar situationen och fördjupar den kris som har sin grund i historiska och socio-ekonomiska orsaker, säger Helmer Velásquez, ordförande för paraplyorganisationen för icke-statliga organisationer och kooperativ, CONGCOOP. 

Álvaro Colom har varnat för att det finns risk att situationen kommer att förvärras ytterligare i början av nästa år om regnet uteblir.

Text och foto: Christin Sandberg