Världsbanken och IMF kritiseras för brist på transparens

Europeiska organisationer kräver att internationella finansiella institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden själva tillämpar samma transparens som de kräver av regeringar världen över.

Kravet har framförts inför Världsbanken och Internationella valutafondens möten i Washington under april och den kommande utnämningen av en ny chef för Världsbanken.

- Utnämningen är ett typiskt exempel på bristen på transparens och demokrati som råder i de internationella finansiella institutionerna, säger Peter Chowla, ekonom vid Bretton Woods Project, BWP, till IPS.

BWP är en Londonbaserad internationell koalition av ekonomer och globaliseringskritiker som granskar de internationella finansiella institutionerna.

Amerikaner och européer utses alltid till topposterna inom IMF och Världsbanken. USA utser chefen för Världsbanken medan EU utser chefen för Internationella valutafonden - utan att detta föregås av öppna processer.

Förutbestämda val

Förra året erhöll den franska regeringen stöd från europeiska regeringar för utnämningen av den förre franska finansministern Christine Lagarde till chef för IMF, trots starka protester från utvecklingsländerna.

I år har USA:s president Barack Obama nominerat Koreafödde amerikanen Jim Yong Kim till chef för Världsbanken.

Även om det finns två alternativa kandidater till posten som chef för Världsbanken - Nigerias finansminister Ngozi Okonjo-Iweala och José Antonio Ocampo, före detta finansminister i Colombia - väntas Kims kandidatur stödjas av de europeiska länderna. Han förväntas utses vid Världsbankens möte i Washington denna vecka.

Chowla menar att de "ogenomskinliga processerna" skapades för mer än 60 år sedan när de internationella finansiella institutionerna utformades men att de inte längre svarar mot "nuvarande globala ekonomiska och politiska strukturer".

De europeiska organisationerna kritiserar också institutionernas rekommendationer för staters system för exempelvis klimatkompensation.

Jeroen Kwakkenbos vid Eurodad, en sammanslutning av frivilligorganisationer i 19 europeiska länder, säger till IPS att Världsbanken varken har mandatet eller kompetensen att exempelvis kunna hantera en grön klimatfond vars medel är tänkta att användas för att länder ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. Inte heller bör de vara involverade i FN-initiativet Redd mot avskogning, menar Eurodad.

Nyliberalismen ett problem

- Vi uppmanar de internationella finansiella institutionerna att inte blanda sig i detta. Dessa bör styras enligt demokratiska principer - det vill säga ett land, en röst, säger Kwakkenbos till IPS.

Chowla framhåller att det största problemet med de internationella finansinstituten är att dessa fortsätter att tillämpa den nyliberalism som präglade dem under hela 1980- och 1990-talen.

- Den kännetecknas av avregleringar, privatiseringar och bilaterala frihandelsavtal mellan industriländer och länder i tillväxt. Fyra år efter den globala finanskrisen finns det inga konkreta tecken på någon ny reglering av de finansiella flödena, säger han.

Chowla nämner särskilt de finansiella flöden till länder som lett till förskjutningar i valutakurser, vilket en del ekonomer har kommit att kalla "valutakriget" där stora och kortsiktiga kapitalflöden till utvecklingsländerna har skapat instabilitet.

Text: Julio Godoy/IPS