”Vi kan inte låta rädslan stoppa oss”

Yuri Melini överlevde attacken

Ärren efter skottskadorna och operationerna löper över hela hans kropp. För att komma fram till talarstolen måste han använda en gåstol. Ändå vägrar miljöaktivisten dr. Yuri Melini att ge upp kampen.

I onsdags firade människor över hela världen 60-års jubileet av FN:s deklaration om Mänskliga rättigheter. Likaså gjorde man i Guatemala, ett land där de mänskliga rättigheterna fortfarande lever på undantag. Dagen efter genomförde de europeiska ländernas ambassader och FN en gemensam solidaritetsaktion till stöd för försvarare av mänskliga rättigheter i Guatemala.

Enligt en rapport från människorättsorganisationen La Unidad de Protección de Defensoras y Defensores de Derechos Humanos en Guatemala (UDEFEGUA) som arbetar med stöd till försvarare av mänskliga rättigheter, skedde 109 attacker mot människorättsförsvarare under det första halvåret av 2008.

Sköt för att döda

Ett av de mest uppmärksammade fallen är mordförsöket på miljöaktivisten Dr. Yuri Melini. Den 4 september i år attackerades han av beväpnade män som sköt flera skott för att döda. Efter flera veckor på intensivvårdsavdelningen och därefter fortfarande pågående rehabilitering har han nu lyckats komma tillbaka till arbetet.

I publiken fanns också Arturo Albizures, dokumentärfilmare och människorättsaktivist vars hus besköts med över 50 skott den 30 oktober i år. Han berättar att han och hans familj lever i ständig rädsla för nya attacker.

– De sköt för att döda, vi hade bara tur som inte var hemma. De misslyckades med sitt uppdrag och lär därför försöka igen. Vi tänker inte underlätta för dem genom att bo kvar!

Familjen har nu flyttat utanför huvudstaden och Arturo Albizures kan inte heller fortsätta jobba på sitt gamla kontor. Han menar att situationen för människorättsaktivister fortfarande är svår i Guatemala. Det öppna institutionaliserade våldet har minskat men istället lever parallella kriminella grupperingar i landet.

– Under 80-talet var det militären som öppet begick brotten. Numera används olika ungdomsgäng som kontrakteras för att utföra samma brott. På så sätt skyddar de verkliga brottslingarna sig och brotten rubriceras som vanlig brottslighet istället för den politiska bakgrund som de egentligen har. Det är precis det som hänt i mitt fall där man igår grep några ungdomar som man misstänker för inblandning.

Regeringen utlovar åtgärder

De närvarande representanterna för regeringen menade att man arbetar för att öka koordineringen mellan de olika statliga instanserna för skydd för människorättsaktivister, men att situationen fortfarande är komplicerad.

– Vi försöker steg för steg återvinna folkets förtroende för regeringen, vilket bröts ner under den väpnade konflikten, säger Alma Luz Guerrero från inrikesministeriet.

– 5000 poliser har också avdelats för att arbeta med mänskliga rättigheter.

Aura Marina Mancilla, statlig åklagare för mänskliga rättigheter, berättar att man nyligen öppnat en 24-timmars jour där man ska kunna anmäla brott mot mänskliga rättigheter. Polis och åklagare ska då åka ut direkt för att bland annat ta vittnesmål. Än så länge har man dock bara resurser i huvudstaden vilket gör att det är svårare att nå fram till andra städer och ut på landet.

Flera kritiker i publiken menade dock att skyddet för människorättsaktivister inte existerar, trots regeringens löften. Arturo Albizures berättar att familjen inte fått något som helst stöd av staten, varken ekonomiskt eller psykiskt. De får inte heller något skydd mot eventuella framtida attacker.

– De har mitt telefonnummer men de har aldrig ringt mig. Det enda de gjort är att åkt till vårt gamla hus, fastän de vet att vi inte bor kvar där.

Svår situation

Människorättsorganisationen Grupo de Apoyo Mutuo (GAM) påpekade i ett pressmeddelande att trots att 12 år gått sedan fredsavtalet undertecknades lever guatemalanerna fortfarande mycket osäkert. GAM menar att inom vissa områden har situationen förbättrats, såsom att det öppna våldet från statligt håll har minskat, likaså att medborgarnas rätt att uttrycka sina politiska åsikter har ökat. Samtidigt har det dagliga våldet ökat, så till den grad att fler människor mördas årligen än under den väpnade konflikten.

Ännu har heller ingen militär eller politiker dömts för brotten begångna under konflikten, trots att institutioner finns. Folkmordsprocessen upplevde nyligen ett bakslag då en militär frikändes från anklagelser om tvångsbortföranden under konflikten. Korruptionen präglar fortfarande samhället och straffriheten är trots den höga brottsligheten 99 %.

Oron för hårdare tag från regeringen har också ökat bland organisationer från civila samhället. Under det senaste året har president Álvaro Colom vid två tillfällen utlyst lokala undantagstillstånd vid sociala konflikter, något som kritiker menar visar på den svaghet och ovilja till dialog som existerar inom regeringen. I den nya budgeten som nyligen godkändes av kongressen höjdes också militärens och polisens budget, vilket man menar ska användas för att bekämpa den ökade organiserade brottsligheten och narkotikahandeln.

Civila samhället har kritiserat detta då man menar att militären också kommer att användas för att kväsa sociala protester. Något som spär på dessa misstankar är beslutet att öppna upp tre militära baser som stängdes som ett resultat av fredsavtalet. Dessa tre ligger i områden som fortfarande präglas av sociala protester.

Stora ekonomiska intressen

Under solidaritetsaktionen konstaterades det att det ofta är stora ekonomiska intressen som ligger bakom attackerna mot människorättsförsvarare. Den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln har ökat och flera fall har visat på inblandning av polis och militär. I många av de senaste mark- och miljökonflikterna är transnationella företag inblandade, såsom exempelvis det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp som opererar i San Marcos i nordvästra Guatemala.

Ruth del Valle, den statliga ombudsmannen för mänskliga rättigheter, passade samtidigt på att ge en känga åt den församlade internationella diplomatkåren.

– Vi bad om internationell hjälp bland annat från Kanadas ambassad i fallet med Goldcorp men ingen ville hjälpa oss. De ekonomiska intressena var för stora. De transnationella företagens inblandning är något vi måste fortsätta diskutera med det internationella samfundet.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *