"Utan internationellt stöd hade vi varit döda för länge sen"
Advokaten Alirio Uribe Muñoz fick tidigare i år veta att han och hans juristorganisation har avlyssnats och kartlagts av den colombianska underrättelsetjänsten DAS. - DAS har gett sig på alla som på något sätt anses kunna utgöra ett hot mot regeringen, säger han.
Många har blivit offer för avlyssningarna. Domarna i Högsta domstolen för att de driver processen om paramilitära politiker (se faktaruta) där det finns risk att presidenten också skulle kunna dras in. Journalister för att de bedriver kritisk rapportering om regeringens politik. Och människorättsförsvarare.
- Vi utkräver ansvar och visar att staten begår brott. Därför har vi alltid stämplats som dess fiende, säger Alirio Uribe.
Alirio Uribe jobbar på Corporación Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo (Ccajar), en juristorganisation som erbjuder rättshjälp åt offer för statligt våld. Han har fått betala ett högt pris för sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Första gången som han fick reda på att han förekom i underrättelsedokument var på 90-talet. Den gången var det militären som var ansvarig, men Alirio Uribe ser ingen större skillnad mellan myndigheterna utan anser att de alla går regeringens ärenden.
För åtta år sedan fick han reda på att det fanns ett pris på hans huvud. Under lång tid fanns dynget runt volontärer från den internationella medföljningsorganisationen PBI (Peace Brigades International) vid hans sida, i syfte att skydda honom mot eventuella attentat.
- Utan internationellt stöd hade vi varit döda för länge sedan, säger han.
Säkerhetstjänsten letade igenom soporna
Ccajar fick reda på avlyssningen genom ett avslöjande i medierna. Utan detta tror Alirio Uribe inte att organisation någonsin hade fått veta något. Vid genomgång av det material som rör avlyssningarna har de kunnat konstatera att avlyssningen och kartläggningen av organisationen och ett antal av dess mest framstående advokater var mer intensiv än de någonsin hade kunnat tänka sig. Det handlar inte bara om avlyssnade telefonsamtal, fax och e-postkorrespondens. De statliga agenterna har också tagit sig in i bostäder, gått igenom sopor och följt efter familjemedlemmar.
- Vi hittade foton på mina barn och min fru. De hade till och med hyrt en lägenhet mittemot mitt hus för att kunna spionera på mig, säger Alirio Uribe.
Ccajar har anmält avlyssningen och nu följer en långdragen rättsprocess som dessutom kompliceras av att det endast är Högsta domstolen som kan döma chefer för underrättelsetjänsten. Då domarna också är målsägare kommer förmodligen försvaret hävda att domstolen är jävig och inte kan döma i fallet. Då det inte finns någon högre rättsinstans efter Högsta domstolen, återstår frågan vem som skulle kunna göra det i stället.
Systemändring krävs
Det finns ändå en positiv aspekt av den här förföljelsen menar Alirio Uribe. För efter intensivt spaningsarbete har inte ett enda bevis för det de anklagats för lagts fram. Anklagelser som bland annat hävdar att de skulle vara gerillans juridiska gren.
- Det är ironiskt att de genom att försöka bevisa vår skuld istället har bevisat vår oskuld, säger Alirio Uribe.
Underrättelsetjänsten svarar direkt inför presidenten Alvaro Uribe, som hävdar att han inte hade någon kännedom om avlyssningarna. De som nu ställs till svars för skandalen är chefer och tjänstemän på underrättelsetjänsten. Man har också inlett en omstrukturering av myndigheten för att undvika att något liknande ska kunna inträffa igen. Alirio Uribe tror dock inte att det innebär att förföljelserna och anklagelserna kommer att upphöra.
- Det som behövs för att det ska hända är att systemet ändras. Det räcker inte med en ny regering eller en ny underrättelsetjänst. Det krävs en stat som inser att kritiker inte är det samma som fiender.
Text och foto: Nina Vollmer
Parapolitikerprocessen ("La Parapólitica")
Parapolitikerprocessen mynnar ur de bekännelser som paramilitärer har gjort som en del av avmobiliseringsprocessen som inleddes 2005. I sina bekännelser har de avslöjat kopplingar mellan ett stort antal politiker och paramilitärer. Bland de utpekade finns kongressledamöter i parlamentet. Främst handlar det om att ha ingått avtal där paramilitärer med våld och övertalning har skaffat politikerna röster i allmänna val.
Rättsliga utredningar har inletts och många politiker arresterats. Ett fåtal har dömts och ett antal har frisläppts i brist på bevis. De flesta utredningarna pågår dock fortfarande och nya inleds med jämna mellanrum. I juni 2009 satt 36 kongressledamöter häktade och det pågick undersökningar mot ytterligare 41. Det colombianska parlamentets två kammare har därmed i princip lamslagits på grund av den stora frånvaron.
Processen, som leds av Högsta domstolen - den enda myndighet som har jurisdiktion över sittande parlamentariker, har också lett till allvarliga konfrontationer mellan domstolen och presidenten, som bland annat har anklagat dess ordförande för förtal och presidenten har därmed i sin tur misstänkts för att försöka påverka rättsväsendets fristående ifrån regeringsmakten.
Källor: Semana, Indepaz
Corporación Colectivo de Abogados de José Alvear Restrepo (CCAJAR)
CCAJAR är en organisation som arbetar med rättshjälp åt offer för framför allt statligt våld. De bedriver processer både nationellt och internationellt mot colombianska militärer, poliser och andra statliga funktionärer. CCAJAR finansieras främst genom internationellt ekonomiskt stöd. Ibland drar de också in pengar då de vinner stora skadestånd åt sina klienter.
