Ursprungskvinnor emot negativ globalisering

sociala forumet, ursprungskvinnor

*Globaliseringens negativa aspekter med frihandelsavtal, genpatent och privatiseringar hotar ursprungsfolkens existens men slår extra hårt mot dess kvinnor. Men ursprungsfolkkvinnorna ger inte upp utan sluter sig samman för att motarbeta dessa hot.*

Året 2012 börjar en ny tid enligt mayakalendern.


- Vi hoppas att vi kan hålla emot fredligt för att ta oss in i denna nya period på ett bra sätt, säger Juana Velasquez, från Guatemala, under ett möte med ursprungsfolkskvinnor från hela Amerika på det sociala forumet i Caracas.

Framför talarna på podiet ligger frukter, frön och växter med ceremoniell betydelse, men också som symboler för jorden, odlandet och de grödor som hotas av frihandelsavtalen.


- Staterna tar inte hand om folken, men med våra kunskaper kan vi använda växterna för att få energi och för att läka. Men globaliseringen tar ifrån oss denna kunskap och man patenterar både kunskapen och plantorna. Med TLC (bilaterala frihandelsavtal mellan sydamerikanska stater och USA) kommer vi inte kunna bruka vår majs och vår potatis, frön som fram tills nu varit våra, säger Blanca Chancosa, ansvarig för en kvinnoledarskapsskola i Ecuador, Escuela Dolores Cacuango.

Hon talar också om det blåa guldet, vattnet som snart inte är en mänsklig rättighet, utan en privat ägodel.

En annan del av kosmovisionen, hur kvinnan och mannen kompletterar varandra, har också försvagats.


- Vi har invaderats av machismon med våld och dålig behandling, vi har förlorat våra traditioner. I mayatraditionen har var och en sin energi, kvinnan har sin och mannen har sin. När vi håller i seminarier och workshops så analyserar vi energierna i ett par och ofta slutar det med att mannen säger att han ska ändra sitt beteende och kvinnan återfår sin respekt och sitt värde, förklarar Juana Velasquez.

Även kanadensiska ursprungskvinnor berättar om hur globaliseringen slagit mot dem i form av assimileringsskolor där ursprungsfolkens barn satts för att glömma sin kultur och traditioner. En assimilering som ofta har slutat i självmord, alkoholism och våld. Svaret på problematiken är att återvinna sin egen kultur, menar kanadensiskorna och det är även en av latinamerikanskornas metoder för att göra motstånd.


- Jag vill lyckönska alla kvinnor som delar med sig av sina liv som ursprungsfolk här i dag. Vi har varit diskriminerade, men nu är det tid att resa oss som kvinnor, säger Regina Salgado Limani, representant för rörelsen Conamaq i Bolivia.

_Tove Silveira Wennergren_