Ursprungsfolk protesterar mot REDD som utsläppskrediter

Ursprungsfolksledare från Mexico, Brasilien och Ecuador reste nyligen till Kalifornien för att protestera mot institutionen Air Resources Boards (ARB) förslag om att tillåta handel med REDD-krediter i en ny lag om utsläppsrätter:
- REDD innebär att människor som lever i skogarna inte längre kan använda skogen. De kan inte leva av den, inte odla, jaga, skaffa mediciner från skogen. De blir totalt avskurna från skogen, säger Friends of the earths ordförande Nnimmo Bassey i en intervju i den REDD-kritiska kortfilmen A darker shade of green.

Kalifornien anses vara världsledande i arbetet med att reducera växthusgaser. Via institutionen Air Resources Board (ARB) utarbetar de, sedan 2006, ett program som bland annat behandlar utsläppstak och handel med utsläppsrätter.

I nuläget pågår diskussioner om att inkludera handel med REDD-krediter; FN-programmet REDD står för Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation och syftar till att genom att bevara tropiska skogar minska utsläppen av koldioxid i atmosfären. Mekanismerna för REDD handlar i korta drag om att länder i Syd (där den huvudsakliga andelen tropisk skog finns) kompenseras ekonomiskt för att skydda sin skog. Exakt hur kompensationen ska se ut är fortfarande en fråga som diskuteras inom FN, men ett alternativ är att länderna tillägnar sig krediter, så kallade REDD-krediter, som de sedan kan sälja på en internationell marknad. Det är denna möjlighet som just nu också är på förslag i Kalifornien.

Förslaget möter dock stark kritik från bland annat ursprungsfolk runt om i världen. Under ARB:s senaste möte reste därför en delegation med ursprungsfolksledare från Brasilien, Mexico och Ecuador till Kalifornien för att protestera mot inkluderandet av REDD.

- Jag har kommit till Kalifornien för att prata med myndigheterna här och be dem att inte acceptera REDD. Bara diskussionerna om det har lett till stora konsekvenser för oss som bor i skogarna och om det blir ett faktum kommer konsekvenserna att bli ännu större, säger Ninawá, ordförande för organisationen för Huni-Kuifolket i Acre, Brasilien.

I sitt tal inför ARB:s styrelse berättar han även om hur de som protesterar mot REDD möts av hot och förföljelse, och att basservice stängts av från samhällen där protesterna varit starka. I förberedelserna inför REDD lanserar berörda regeringar skogsprojekt som innebär att de människor som lever i och av skogen, stämplas som illegala bosättare.

- Min familj är orolig över att jag är här och pratar öppet om detta. De är oroliga över vad som händer när jag kommer tillbaka.

"Vi upplevs som ett hot"

REDD-initiativet har lanserats hårt av FN och ses som en konkret lösning på klimatförändringarna. Eftersom skogar binder, eller lagrar, koldioxid är bevarandet av dem ett effektivt sätt att reducera koldioxidutsläppen i atmosfären. Genom att kompensera regeringar för att skydda skogen förlorar de berörda länderna inte ekonomiskt på att upphöra med skogsbruk, varför REDD ses som ett realistiskt alternativ.

Under klimatmötet i Cancún år 2010 kallade Världsbankens chef Robert Zoellick REDD för "den bästa och kanske enda chansen att rädda den biologiska mångfalden". Också många miljöorganisationer ser initiativet som något positivt, varför motståndet mot det många gånger har svårt att få sin röst hörd. Det säger mexikanska Berenice Sanchez Lozada, en annan av delegationens deltagare:

- Vår närvaro i Kalifornien, för att protestera mot att inkludera REDD som del i lagen för klimatförändringar, upplevdes som ett hot.

Hoppas reducera utsläppsnivån

Det program för reglering av utsläpp mot växthusgaser som just nu arbetas fram i Kalifornien beräknas sättas i praktik under början av 2013 och berör först och främst den inhemska marknaden. Under kontroll av ARB kan industrier som släpper ut mer än tillåten mängd växthusgaser ansöka om att köpa utsläppskrediter. Antalet krediter ett företag har rätt att köpa kommer successivt att minska för att på så sätt tvinga industrierna att minska sina egna utsläpp. Det första målet är att till år 2020 reducera nivån av utsläpp till 1990 års nivå, och därifrån ytterligare 50 procent fram till 2050.

Till störst del avser programmet utsläppskrediter tillägnade inom Kaliforniens gränser, det vill säga bevarandet av egna skogar och återplanteringsprojekt. Man beräknar dock att från och med år 2015 också inkludera REDD-krediter, vilket i praktiken innebär att industrier i Kalifornien kan fortsätta att släppa ut stora mängder växthusgaser genom att länder i syd skyddar sina skogar.

Redan år 2010 slöt Kaliforniens dåvarande guvernör ett avtal med brasilianska provinsen Acre samt den mexikanska provinsen Chiapas, som öppnar upp för möjligheten till handel med REDD-krediter. För att tillägna sig dessa krediter har de båda provinserna börjat implementera skogsskyddsprojekt.

Urfolk flyttas till städer

Den mexikanska provinsen Chiapas har en stark koncentration av tropisk skog där största delen av landets ursprungsbefolkning lever. I regionen är också fattigdomen utbredd; för att motverka denna inledde regeringen år 2006 ett projekt för att omlokalisera invånarna från avlägsna samhällen till mindre städer, så kallade hållbara rurala städer, där man lättare ska kunna förse invånarna med basservice. Nyligen utkom Nätverket för fred i Chiapas med rapporten De la tierra al asfalto (Från jorden till asfalten), där man granskar motiven bakom det mexikanska projektet, och kartlägger starka ekonomiska intressen.

Ett steg i att skydda skogarna, och på så sätt tillägna sig REDD-krediter, är att förhindra okontrollerad aktivitet i områdena. Därav utgör människorna som bor i, och lever av, skogen ett problem. Genom att upprätta koncentrerade städer menar myndigheterna i Chiapas att de inte längre kan garantera basservice, såsom vatten och sjukvård, till de spridda samhällena i skogarna, utan uppmanar istället människorna att flytta in till städerna. I dagsläget finns två färdiga städer, och fler planeras. Den mexikanska tidningen Proceso beskriver dock projektet som ett misslyckande. Tillgång till el och vatten saknas, och på vårdcentralerna arbetar varken läkare eller sjuksköterskor.

Enligt Chiapas myndigheter skadas skogarna av invånarnas majsodlingar och för att bevara den biologiska mångfalden vill man istället återplantera skog genom att plantera ekonomiskt förtjänstfulla träd såsom fruktträd och oljepalm. I ett uttalande om implementeringen av REDD i Chiapas säger regionens guvernör Juan Sabines:

- Era barn och barnbarn kommer att vara tacksamma för genom det här kommer de leva. De kommer att få pengar för att ta hand om miljön, för att ni med säkerhet ska veta att era barn i framtiden kommer att leva av att bevara marken, av turism och av produktionen av gummi och oljepalm.

För de ursprungsfolk som lever i Chiapas skogar är det dock svårt att se det positiva. Majsodling är förutom ren föda, av kulturellt viktig betydelse liksom de territorier där de bor. Att lämna sina hem och försörjningsmetoder är inte den framtid de vill ge sina barn. I kortfilmen A darker shade of green sammanfattar en av Chiapas invånare projektet på följande sätt:

- Regeringen ger oss projekt som inte ger liv, utan död. De vill att vi odlar palmolja eller återplanterar skog - de vill att vi planterar träd som vi inte känner igen.

Diskussionerna fortsätter

I dagsläget existerar inget avtal om handel med utsläppsrätter av REDD-krediter, vilket till stor del beror just på risken att kränka ursprungsfolkens rättigheter. Om Kalifornien inkluderar krediterna blir programmet alltså det första i sitt slag. ARB:s nästa möte äger rum den 15 och 16 november i Kalifornien, då diskussionerna fortsätter. I sitt tal vid föregående möte vädjade uppmanade Ninawá människorättsorganisationer runt om i världen att uppmärksamma problematiken mer än man tidigare har gjort:

- Jag är bara en av många som hotas. Jag tror verkligen att vi måste hjälpa till att rädda planeten, vi måste reducera utsläppen. Men jag tror inte att REDD är rätt sätt att göra det på.

Text: Frida Närman, Latinamerikagrupperna