Enligt Rörelsen mot sexuellt utnyttjande av barn har två av tre personer i Nicaragua någon gång utnyttjats sexuellt. Likväl finns mycket okunskap bland myndigheter och inom rättsväsendet. Det finns en ovilja att erkänna det sexuella utnyttjandet som ett socialt problem, menar rörelsen.

Rörelsen mot sexuellt utnyttjande i Nicaragua grundades år 2007. Den består av olika organisationer och enskilda individer som arbetar för att synliggöra det sexuella utnyttjandet av barn i landet och se till att det inte pågår ostraffat.

- Fram tills 1993 var sexuellt unyttjande totalt osynligt och ett ignorerat problem i Nicaragua. I dag är det lite mer synligt. Men likväl förnekas det inom vissa kretsar av samhället, berättar Lorna Norori som är en av ett fåtal psykologer som arbetar med sexuellt utnyttjande.

Studier som gjorts av rörelsen på olika orter i landet visar att två av fyra personer, varav en övervägande majoritet är kvinnor och flickor, har utsatts för sexuella övergrepp.

- Sexuellt utnyttjande är ett socialt problem som påverkar hela den nationella hälsan. Det är inte ett fattigdomsproblem och det är inte enbart psykiskt störda män som uttnyttjar barn sexuellt. Det förekommer inom alla samhällsklasser. Det förekommer inom kyrkan, det förekommer i skolan och det förekommer på härbärgen för barn – inte enbart inom familjen, säger Lorna.

Men trots det har regeringen som strategi att behandla sexuellt utnyttjande av barn som ett enskilt problem, menar Lorna. Hon syftar på det statliga Programmet kärlek som lanserades i fjol och som handlar om barns rättigheter.

- Programmet kärlek fokuserar endast på samanhållningen av kärnfamiljen. Man ser sexuellt utnyttjande av barn som ett problem inom familjen som därför enbart ska arbetas med inom den. När Rörelsen mot sexuellt utnyttjande av barn agerar i specifika fall stänger de dörren för oss. “Detta är inte det civila samhällets problem, utan ett problem för den enskilda familjen” säger de till oss.

Medling vid sexualbrott

Under 2009 har den speciella enheten för kvinnor och barn fått in 1900 anmälningar gällande sexuellt våld. Endast 23 av dessa gick vidare till rättegång. Detta menar Rörelsen mot sexuellt utnyttjande av barn bland annat beror på bland att många drar tillbaka sina anmälningar, ofta på grund av hot från förövaren och på grund av påtryckningar från familjen. Det är inte heller ovanligt att offret övertalas att göra så kallade medlingar med sin förövare.

– Att medla i fall gällande våld är inte tillåtet enligt den nya brottsbalken. Men på grund av okunskap både från polisens sida om vad som är sexuella övergrepp och från de som anmäler görs medlingar väldigt ofta i fall gällande sexuellt utnyttjande. Givetsvis registreras inte medlingarna, vilket gör det svårt att bevisa berättar Ana Evelyn Orozco. Hon är advokat och har sedan många år arbetat med fall gällande sexuellt utnyttjande av barn.

Ana Evelyn förklarar attt väl i rätten är det sedan svårt att bevisa att en sexuell kränkning har ägt rum då det ofta sker i hemmet, bakom stängda dörrar och utan vittnen. Dessutom finns det en utbredd uppfattning om att det enbart är vid penetrering som man kan tala om sexuella övergrepp.

Sexuellt utnyttjande på hög politisk nivå

I Nicaragua har myndigheters och rättsväsendets attityd mot sexuella övergrepp även en politisk dimension.

I maj 1998 lämnade Zoilamérica Narváez, adoptivdotter till Nicaraguas nuvarande president, Daniel Ortega, in en anmälan mot sin adoptivfar. Ortega skulle ha förgripit sig på Narváez sedan hon var 11 tills det hon var 19 år. Därmed nämndes sexuellt utnyttjande första gången vid namn. Fallet avskrevs sedan på grund av en tidsfrist på fem år och Ortegas juridiska immunitet som han åtnjöt som parlamentariker, upphävdes aldrig av Högsta domstolen.

- Pakten mellan Ortega och Alemán genomsyrar hela det nicaraguanska politiska samhället, liksom även hur man behandlar det sexuella utnyttjandet av barn. I och med Zoilaméricas anmälan politiserades problemet, menar Lorna Norori.

I Nicaragua talas det inom det civila samhället och i media öppet om en politisk överenskommelse som man menar ska ha slutits mellan Daniel Ortega och oppositionspolitikern och tidigare presidenten, Arnoldo Alemán. “Pakten” ska ha slutits samma år som Zoilamérica anmälde Ortega, 1998, och inneburit att man delade upp alla statliga myndigheter liksom domarna i Högsta domstolen emellan sig. Därför avskrevs Zoilaméricas fall och Ortegas immunitet upphävdes aldrig, menar Rörelsen mot sexuellt utnyttjande av barn.

På så sätt ledde åtalet mot Ortega inte till rättegång, som i så många av fallen gällande sexuellt utnyttjande. Att förbättra rättssäkerheten för sexuellt uttnytjade barn är en av Rörelsen mot sexuellt utnyttjande av barns stora utmaningar.

Ana Falk