Det återstår fortfarande mycket arbete för att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna i Mexiko. Det skriver FN i en ny rapport om situationen för människorättsförsvarare i landet.

I december 2010 publicerade det mexikanska kontoret för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter (OACNUDH) en rapport om situationen för människorättsförsvarare i Mexiko under perioden september 2009 till oktober 2010.

Enligt rapporten är delstaten Chihuahua i norra Mexiko, ökänd för narkotikarelaterat våld, den delstat där det rapporterats flest fall av attacker mot människorättsförsvarare. Därefter följer Chiapas, där Kristna Fredsrörelsen har sin verksamhet, samt grannstaterna Oaxaca och Guerrero.

Totalt registrerade OACNUDH 37 attacker mot människorättsförsvarare under den aktuella perioden. Mest utsatta är de människorättsförsvarare som arbetar för urfolkens rättigheter, för försvar av naturresurser, eller med att uppmärksamma övergrepp från militärens sida.

Få fall leder till anmälan

Flertalet av de attacker som OACNUDH registrerade har inte lett till någon polisanmälan och när rapporten publicerades i december 2010 rådde 91 procent straffrihet för de registrerade attackerna. I en kommentar citerar OACNUDH Mexikos nationella kommission för mänskliga rättigheter: "Människorättsförsvarare som anmäler attacker till rättssystemet blir ofta bemötta med slöhet eller korruption från myndigheternas sida."

FN:s högkommissionär beklagar att de brottsundersökningar som har genomförts i mycket få fall har kunnat ge information om vilka som genomfört eller planerat brotten. I de fall där det finns information verkar de skyldiga främst vara icke-statliga aktörer såsom lokala "caciques" (informella makthavare) och civila beväpnade grupper. Detta gäller inte bara Mexiko, tendensen är tydlig i hela världen.

Givet den grad av våld och osäkerhet som präglar Mexiko, understryks statens skyldighet att garantera människorättsförsvarares säkerhet och underlätta deras arbete, även i de fall hotet kommer från icke-statliga aktörer. I rapportens slutsatser understryks följande: "Det är statens skyldighet att undersöka, gripa, döma och straffa de skyldiga, samt att ersätta och kompensera de människorättsförsvarare som attackeras. Så länge staten inte genomför åtgärder mot straffriheten så bidrar man istället till att dessa attacker upprepas."

Positiv reform

En positiv utveckling som OACNUDH skriver om i rapporten är den mexikanska statens planer på att reformera militärens parallella rättssystem, som tidigare gjort att soldater som begår övergrepp döms av militärdomstolar och inte det vanliga domstolsväsendet.

Ett förslag på reform behandlas just nu i den mexikanska kongressen, men förslaget har kritiserats av både FN och civilsamhället eftersom det inte helt och hållet innebär en avveckling av militärdomstolarna. Organisationen Sipaz noterar till exempel att enligt det liggande förslaget kommer militären fortfarande ansvara för att döma soldater som anklagas för utomrättsliga avrättningar och andra brott mot civila.

Bland de specifika fall som rapporten uppmärksammar återfinns flera fall som Kristna Fredsrörelsen på olika sätt har uppmärksammat. Till exempel: De upprepade attackerna mot Adolfo Gúzman och Margarita Martínez (människorättsförsvarare i Chiapas), de ännu ouppklarade morden på Bety Cariño och Jyri Jaakkola (27 april 2010 i San Juan Copala, Oaxaca), mordet på gruvmotståndaren Mariano Abarca Roblero (27 november 2009 i Chicomuselo, Chiapas) och attacken mot Ricardo Lagunes från människorättscentret Frayba (Chiapas, september 2009).

Rapporten är publicerad på spanska och heter "Informe sobre la situación de las y los defensores de derechos humanos en México". Den finns att ladda ner på OACNUDHs hemsida.

Text: Ida Asplund och Aron Lindblom, Kristna Fredsrörelsen.