Trans-Pacific Partnership - mycket mer än ett handelsavtal

I september hölls den fjortonde förhandlingsrundan gällande handelsavtalet hos sammanslutningen Trans-Pacific Partnership (TPP). Avtalet beskrivs av USA:s president Barrack Obama som en potentiell modell för handelsavtal över hela världen. Förhandlingarnas innehåll är dock hemligstämplat och endast förunnat en utvald grupp människor. Nu vittnar läckta dokument om ett avtal där inte bara handel, utan intellektuella patenträttigheter och starkare företagsskydd står i fokus.

De senaste decennierna har handeln mellan Latinamerika och Asien ökat avsevärt, och sammanslutningen Trans-Pacific Partnerships (TPP) syfte är att ytterligare stärka denna. Med starkt fokus på USA - Asien är fördelarna för de latinamerikanska medlemmarna (Peru, Chile och Mexico) dock små, medan riskerna med handelsavtalet är stora, skriver den brittiska journalisten Sally Burch för sajten América Latina en Movimiento. Hon riktar också stark kritik mot förhandlingarnas brist på öppenhet. Medlemmarna har kommit överens om att hålla alla dokument hemliga fram till fyra år efter att avtalet accepterats.

Även den amerikanska forsknings- och informationsorganisationen COHA (Council on Hemispheric Affairs) riktar stark kritik, både mot processens sekretess och mot innehållet i avtalet. I ett kampanjtal från 2008 lovade Barrack Obama att:

"...Aldrig förhandla fram handelsavtal som hindrar regeringen från att skydda miljön, matsäkerhet, eller sina invånares hälsa"

Enligt COHA bryter TPP:s handelsavtal mot samtliga punkter. Under 2011 och 2012 läckte två av de hemligstämplade förhandlingskapitlen ut till allmänheten - kapitel som alls inte berör handel utan investering och intellektuell äganderätt.

Stärkt företagsskydd

I det nya handelsavtalet har definitionen om vad investering innebär utökats markant; bland annat inkluderas framtida investeringar (så kallade derivatvärdepapper) av utländska företag. Företagsskyddet för all form av investering kommer stärkas vilket också innebär att enskilda stater måste anpassa sina lagar så att de stämmer med företagsskyddet. Enligt COHA ställer sig Australien kritiskt till förslaget om investering och vill i nuläget inte skriva under.

Ytterligare kritik riktas mot förslaget om en utökad internationell skiljedomstol, med uppgift att medla i tvister direkt mellan stater och utländska investerare. Burch uppger att länder i Syd redan betalat 350 miljoner dollar till enskilda företag i liknande tvister och att flera fall i dagsläget är uppe i den internationella skiljedomstolen ICSID. Tvisterna berör inte internationell handel, utan frågor som miljöpolitik och hälsa. Frågor där nationell lagstiftning går emot utländska företags intressen.

Kapitlet om intellektuell äganderätt föreslår att patenttiden utökas avsevärt. I dagsläget gäller enligt TRIPS (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) att patenttiden går ut senast 50 år efter upphovsmannens död, eller 50 år efter första utgivna publikation. TPP föreslår att tiden utökas till 70 år efter upphovsmannens död, eller 95 år efter utgiven publikation.

Patententrätten förstärks

Det föreslås också en förenkling av att patentera intellektuell egendom. En liten förändring av en existerande uppfinning ska räcka för att förnya patentet. På så vis får exempelvis läkemedelsföretag möjlighet att modifiera sina läkemedel, förlänga äganderätten och hålla priset på livsviktiga mediciner uppe. Avtalet föreslår också tidigare kritiserade förslag om patentering på plantor och djur, samt på nya behandlingsmetoder såsom kirurgiska ingrepp och terapeutiska metoder.

De hårda kraven på bland annat intellektuell äganderätt har fått flera medlemsländer att börja tveka om avtalet. Chile, som är en av TPP:s ursprungsmedlemmar, har uttryckt skepsis. Både Chile och Peru har i dagsläget bilaterala handelsavtal med flera av de länder som ingår i TPP. Därför ifrågasätts nu vilka fördelarna med TPP egentligen är. Mexico erbjöds att delta i sammanslutningen i juni 2012. Dock har de inga möjligheter att påverka de överenskommelser som redan gjorts. Förhandlingarna som slutförts kommer inte att öppnas upp igen, utan som ny medlem måste Mexico acceptera det avtal som finns.

Kritiska röster, från bland annat Occupy-rörelsen och Just Foreign Policy, har vaknat och kräver öppenhet i förhandlingsprocessen. Från allmänheten i berörda länder har reaktionerna dock varit svaga. Detta beror, enligt Burch, på den totala avsaknaden av transparens och att människor helt enkelt inte vet tillräckligt mycket om avtalets innebörd:

"För en text som kommer att kompromissa suveräniteten och förändra nationella lagar, utgör det ett verkligt attentat mot den demokratiska processen"

Text: Frida Närman, praktikant Latinamerikagrupperna

Fakta

Idén om Trans-Pacific Partnership (TPP) föddes 2003 mellan
Singapore, Nya Zeeland och Chile som ett sätt att stärka handeln
länderna emellan. Intresset för sammanslutningen ökade och idag ingår
nio länder: USA, Peru, Chile, Australien, Nya Zeeland, Brunei, Malaysia,
Singapore och Vietnam. Även Mexico och Kanada har fått klartecken att
ansluta sig och diskussioner pågår just nu i Japan. Om alla dessa länder
ansluter sig gör det TPP till världens största handelsblock.

Nästa förhandlingsrunda äger rum 3-12 december, 2012.

Källor:
Council on Hemispheric Affairs
http://www.coha.org/the-trans-pacific-partnership-free-trade-at-what-costs/

Sally Burch
http://alainet.org/active/58111