Trafficking från Dominikanska republiken - modernt slaveri
Trafficking och människohandel är en global industri som tvingar miljoner människor till prostitution och modernt slaveri. Dominikanska republiken är ett av de 52 länder som USA nyligen uppmanade att ta itu med problemet med trafficking.
Dominikanska republiken, ett litet land med lika många invånare som Sverige, är det fjärde landet i världen i antalet traffickingoffer, enligt den Internationella organisationen för migration, IOM. Uppskattningarna är osäkra, men det kan vara så många som runt 50 000 kvinnor som varje år tvingas att arbeta under slavliknande förhållanden, bland annat inom sexindustrin i andra länder. Vanligast är att de hamnar i Spanien, Italien, Österrike eller Holland. Landet är också ett transitland och destination för trafficking från bland annat Haiti.
När dominikanska kvinnor blivit utsatta handlar det ofta om en kombination av människohandel och trafficking. På grund av ekonomiska behov söker kvinnorna upp någon som mot en summa pengar lovar att ta dem till Europa eller USA. Löftena från människohandlaren är att de ska få ett arbetstillstånd och ett kontrakt inom restaurangbranschen eller inom andra service- och vårdyrken. I stället hamnar kvinnorna i sexindustrin. Ibland kommer de inte ens så långt som till Europa.
Under en rättegång på Cypern där en traffickinghärva nystas upp berättar en dominikansk kvinna att hon betalade 2 000 euros för ett kontrakt, visum och flygbiljett. Hon hade blivit lovad ett jobb som exotisk dansös, och skulle dansa ett par pass på kvällarna och kunna ligga på stränderna på dagarna. Istället låstes hon in första natten och tvingades sälja sex 15 gånger under 6 veckor. Lönen var inte i närheten av vad hon blivit lovad. Hon vågade inte säga emot för hon var rädd att skickas hem.
- Jag har lånat mycket pengar för att lämna landet och om jag hade ekonomiska problem innan så skulle de mångdubblas om jag tvingades åka tillbaka, sade kvinnan enligt tidningen Cyprus mail.
Prostitution och trafficking
Tahira Vargas är antropolog och har bland annat gjort en studie på en mindre ort på landsbygden i Dominikanska republiken där ett stort antal unga kvinnor fått kontrakt i Schweiz som ”exotiska dansöser”. En del av dem har hamnat i prostitution, i några fall handlar det om trafficking.
- I många av de fall som jag sett vet kvinnorna vad de ger sig in på. Men i ett par fall av de 40 eller 50 som jag intervjuade handlade det om trafficking. En av dem hade blivit lovad ett ett dansösjobb, men istället blev hon instängd i två veckor och fråntagen sitt pass. Den andra hade blivit lovad ett städjobb men togs till en bordell. Eftersom hon hade pantsatt mammans hus för att få pengar till biljetten hade hon inte mycket val. Ett tredje fall handlade om en fjortonåring som togs till Schweiz där hennes mödom auktionerades ut på en bordell, berättar Tahira Vargas.
De dominikanska migranterna blir allt yngre och allt fler är kvinnor.
- Det här är unga tjejer, ensamstående mammor, och de har få valmöjligheter i livet. Migration eller till och med prostitution blir en möjlighet. De vet att det finns ett illegalt element inblandat, men det är svårt för dem att avgöra vilka konsekvenser deras beslut kan få.
Tahira Vargas menar att det är en kultur av utsatthet och osäkerhet som tvingar folk at migrera och ta risker.
- Det är inte viktigt för dem hur de ska få sina inkomster, men att de får dem. På landsbygden eller i förorterna är de redo att göra vad de måste göra. De är inte vana vid säkerhet, hela livet är något av ett lotteri. Det finns död, det finns våldtäkter. Då kan du lika gärna sätta dig på en flotte eller motorbåt på väg till Puerto Rico. Det är en del i lotteriet. Fattigdomen är sådan, en ständig dödsrisk, säger Tahira Vargas.
Brutna löften
Yenny Ferriera är 31 år och bor i en förort i östra Santo Domingo. Hon har en lägenhet på kanske 15 kvadrat med en liten hall med två enkla soffor och en tv och ett sovrum bakom en tunn vägg där hon sover med sina tre barn. Just nu går hon och oroar sig för hur hon ska få ihop pengarna hon behöver till sina barns skolstart. Hon har ingen inkomst förutom pengar som pappan till barnen skickar ibland från Puerto Rico.
Två gånger har hon försökt lämna landet. Den ena gången betalade hon 140 000 pesos, nästan 30 000 svenska kronor, till en kvinna som lovade henne ett arbetskontrakt i Spanien, ett visum och resa. Kvinnan försvann med hennes pengar och syntes aldrig till igen. En annan gång betalade hon för att åka med en mindre motorbåt till Puerto Rico, men skickades tillbaka.
Vad var det för jobb du lovades i Spanien?
- Den där kvinnan sa att jag skulle jobba med att passa barn, eller på en skönhetsalong, eller något. Och jag trodde på det.
Var du aldrig orolig för att du skulle kunna hamna i problem när du väl kom dit?
- Ibland får man inte vara rädd. Ibland måste man bara komma ur den situationen som man lever i. Du har sett mitt hem, det är litet för oss, man måste söka ett bättre liv.
Tove Silveira Wennergren















