Den 21 april förra året greps den svensk-colombianske journalisten Joaquín Perez Becerra i Venezuela för att sedan utlämnas till Colombia. I Colombia sitter han nu fängslad, anklagad för att genom sin nyhetsbyrå Anncol vara FARC-gerillans förlängda arm i Europa. Men från Svenskt håll har det varit tyst om händelsen.

Ur ett svenskt perspektiv är Perez Becerras historia hemsk – ur ett colombianskt alltför vanlig. Efter en tid som politiskt aktiv i Unión Patriótica, det vänsterparti som under 1980-talet bildades av FARC och det colombianska kommunistpartiet, tvingades han fly till Sverige 1993. Flykten räddade förmodligen hans liv eftersom 3000 medlemmar i partiet, från lokala företrädare till kongressledamöter, utsatts för en systematisk massaker av en brokig allians av knarkbaroner, regeringsstyrkor och paramilitärer.

Väl i Sverige bildade Perez Becerra nyhetsbyrån Anncol i syfte att ge en alternativ bild av det politiska läget i Colombia. Ofta genom kritik mot den colombianska regeringen som inte sällan, i sin iver att bekämpa FARC, anses rikta in sig på människorättsaktivister och vanliga civila medborgare. Nyhetsbyråns fräna regeringskritik, dess vana att ge röst åt FARC och marginaliserade grupper i Colombia, har gjort att regeringen stämplat Anncol som FARC:s språkrör.

Två förklaringar bakom Perez Becerras gripande står nu mot varandra; åklagaren hävdar att han ägnat sig åt att bygga upp ett nätverk av politiska aktörer i Europa för att stödja FARC medan hans advokat och han själv hävdar att detta är en process med politiska förtecken och att han åtalas för att hans kritik ska tystas ned.

Svensk tystnad

I Sverige har fallet med Perez Becerra mötts av kompakt tystnad från såväl medier som politiker, trots att det handlar om en svensk medborgare som utlämnats till det land han tidigare flytt ifrån med fara för sitt liv. Först ett år efter gripandet har en debatt om tystnaden startats, främst genom frilansjournalisten Tigran Feiler som i Dagens Arena kritiserat Reportrar utan gränsers Jesper Bengtsson för att inte driva fallet på ett mer seriöst sätt. Bengtsson har svarat på kritiken med att Reportrar utan gränser ställer sig frågande till om Pérez Becerra egentligen kan kallas journalist och vars nyhetsbyrå dessutom på sin hemsida har lagt ut både FARC:s kommunikéer och texter som hyllar gerillan.

Gripandet följer aktuell trend

Yttrande- och pressfrihet har i Colombia under lång tid varit kraftigt beskurna och såväl staten som de väpnade grupperingarna i den interna konflikten har bidragit till detta. Dock menar FLIP, Fonden för pressfrihet i Colombia, att övergreppen från statliga aktörer ökat, främst genom säkerhetstjänsten DAS avlyssningar av journalister. Gripandet av Perez Becerra följer således både en historisk och aktuell trend för journalister i Colombia.

Text: David Scott, frilansskribent