Från en gammal bank mitt i Buenos Aires sänder ett gäng eldsjälar varje vecka alternativ tv och radio. Tv-kanalen "Svarta antennen" och radion "kollektivet" är bara två av alla de sociala medier som har växt fram i Argentina efter den ekonomiska kraschen 2001.

Det är lördag kväll och Buenos Aires genomlever en av årets kallaste vinterdagar.  I en ouppvärmd byggnad i medelklassområdet Caballito värmer sig radioentusiasterna i La colectiva med den argentinska nationaldrycken mate, medan de förbereder kvällens program. Någon ringer en kontakt i Honduras för att se om de kan få till en telefonintervju. Någon annan kollar upp fakta på den uppkopplade datorn i rummet bredvid studion.

Erika Chalandovsky sitter vid spakarna under kvällens radiosändning.Radiokanalen sänder via internet men förra lördagen lyckades de dessutom kapa in sig på fm-bandet och kan nu också höras via radio i närområdet. 

- Hör ni mig, hör ni mig?

Vid mixerbordet sitter Erika Chalandovsky. Det är andra gånger hon är tekniker efter att ha gått en radiokurs som några från radiostationen ordnat.

- Jag älskar radio. När jag var liten brukade jag leka radio, säger hon glatt.

Fyra timmar tv 

En trappa ner i den slitna flervåningsbyggnanden häller Fernando Catz upp mer vatten i sin mate. Tillsammans med de andra som arbetar med tv-kanalen Antena negra (svarta antennen) har han precis börjat förbereda kvällens sändning. Precis som för radion en trappa upp är lördagar den viktigaste kvällen. Fyra timmar i sträck varvar de rapporter från saker som händer i staden med att intervjua gäster i studion. Programmen sänds live via kanalens hemsida och går också att se under hela veckan som följer.

- Vi rapporterar framförallt om saker som inte uppmärksammas i medierna i vanliga fall, till exempel demonstrationer och aktiviteter i fabriker som tagits över av arbetare. Vi täcker också mer vardagliga aktiviteter som de sociala rörelserna gör, berättar han.

Bank blev kulturhus 

Tv-kanalen Antena negra drivs helt med ideella krafter och med mycket små medel. Den begagnade utrustningen har de fått eller köpt billigt.  Analoga kameror som vanliga tv-kanaler inte längre använder fungerar till exempel bra för livesändningar. I den slitna byggnaden, där de håller till gratis, fanns fram till slutet av 1990-talet en bank, men när Argentinas ekonomi började störtdyka gick banken i konkurs och lämnade huset. Några år senare ockuperade de boende i kvarteret huset och sedan dess har bygganden fungerat som ett center för politiska och kulturella aktiviteter. I en gammal bank mitt i Buenos Aires har kulturhuset CID vuxit fram.

Fernando Catz berättar att få som arbetar med kanalen har någon medieutbildning, de har lärt sig att göra tv genom att öva och genom att hjälpa varandra. Hans drivkraft är inte att arbeta med medier i sig utan att föra ut de sociala rörelsernas buskap.

- För mig är det här en form av aktivism. Kommunikation är ett sätt att förändra saker. De vanliga medierna är väldigt monopoliserade och är emot de flesta av de sociala rörelserna, säger han.

Krisen födde sociala rörelser

I början av 2000-talet upplevde Argentina en stark tillväxt av sociala rörelser. Efter landets ekonomiska krasch i december 2001 började grannar organisera sig i områdesråd, de som blivit av med jobben startade organiserade protester och arbetare som jobbat på fabriker vars ägare flytt landet tog över driften av företagen. Under den tiden startade många alternativa medier för att rapportera om det engagemang som de inte tyckte att de stora tidningsdrakarna och tv-stationerna uppmärksammade.

Nu, i slutet av decenniet, när situationen har blivit mer stabil har argentinarnas engagemang svalnat något, både för sociala rörelser och medier. Antena negra har verkligen ingen jättepublik, varje program ses live av kanske 30 personer. Men Fernando Catz tycker ändå att arbetet med kanalen är meningsfullt.

- Vi vet att det vi gör är viktigt, det spelar ingen roll hur många som ser på oss.

Dessutom tycker han sig märka hur intresset börjar öka i takt med att den globala ekonomiska krisen går hårt åt Argentina.

- Det verkar som att intresset för alternativ media är väldigt beroende av den politiska konjunkturen. Och när den konjunkturen kommer har vi ha en fungerande tv-kanal, säger han.

Johanna Kvarnsell