I den väpnade konflikten som pågår i Colombia i dag är journalisterna gisslan mellan den väpnade gerillan och militären. De hotas, kidnappas eller mördas när de försöker bevaka strider eller gräva i till exempel narkotikakartellerna.

1991 bildades i Colombia organisationen för pressfriheten FLIP av journalister som bevittnat denna blodiga konflikt för att synliggöra journalisternas arbetssituation i landet. Reportrar Utan Gränser i Sverige har genom stöd från svenska Sida stött FLIP och pressfriheten i Colombia. Johan Schmidt är colombiaansvarig på Reportrar Utan Gränser och deltidsansvarig för projektet som startades för ett år sedan.

- Av de många medier som dagligen bevakar konflikten utgör de lokala radiostationerna det största mediet i landet. Radiojournalisterna är dock den yrkesgrupp som har de sämsta villkoren och som i större utsträckning utsätts för hot, säger Johan Schmidt. De utsätts för hot, dels från aktörerna i den väpnade konflikten, det vill säga vänstergerillan eller den paramilitära högermilisen, dels direkt från militären när journalisterna försöker bevaka strider. De utsätts för hot även från narkotika kartellerna, som delvis är lierade med de väpnade grupperna och delvis agerar på egen hand. Dessutom attackeras de av både politiker och affärsman på lokal nivå, när journalisterna avslöjar korruption.

Efter påtryckningar från den colombianska organisationen FLIP, har den colombianska regeringen startat att program för att skydda journalisterna fysiskt eller hjälpa dem att bli omplacerade.

Bättre arbetsvillkor och stöd till FLIP

Sida-projektet är avsett att hjälpa till att förbättra arbetsvillkoren för colombianska journalister. Genom Reportrar Utan Gränser i Sverige stöds organisationen för pressfriheten FLIP.

- Vi har hjälpt till att bygga upp den här organisationen, framförallt genom att vi byggt ut ett nätverk av korrespondenter, runt om i Colombia, som rapporterar om övergrepp, dokumenterar dem och intervjuar kolleger som blivit utsatta för hot, berättar Johan Schmidt. De intervjuar även lokala myndigheter, eller de som varit inblandade, för att ta reda på vad som hände. Sedan skriver man en rapport till FLIP, som lämnar över den till en speciell kommitté som bestämmer om skyddsåtgärder. Vårt stöd handlar framför allt om, å ena sidan stärka organisationens verksamhet i Colombia och å andra sidan sprida information här i Sverige om journalister och media i Colombia, säger Johan Schmidt.

I Colombia förekommer ingen statlig censur, i stället råder det självcensur.

- Journalister väljer att inte gräva vidare i vissa saker för att rädda sina jobb och i vissa fall sina liv, säger Johan Schmidt. Det är mer som en självpåtagen censur, och medieägarna som är lierade till den politiska makten väljer bort vissa nyheter.

Hoten är riktade främst till de lokala journalisterna, det är inte många utländska reportrar som hittills har råkat illa ut.

- Någon journalist blev kidnappad, men det var mer i propaganda syfte, säger Johan Schmidt. Sen finns det naturligtvis områden som man undviker att åka till för att det är farligt, men utländska journalister är ingen måltavla. Det är mest lokala journalister som är utsatta.

Reportrar Utan Gränser har nyligen gett ut sin allra första fotobok på svenska. Den heter “Colombia – bilder för pressfrihet” och berättar om situationen i Colombia och om de villkor journalister där måste jobba under.

- I boken försöker vi också spegla en bild om Colombia som sällan kommer fram i medierna. Colombia är, utöver våldet och den svåra vardagen, ett fantastiskt vackert och rikt land, säger Johan Schmidt.

Massip Farid Ikken, frilansjournalist