Ropen hördes över hela Managua när ett en och en halv kilometer långt tåg marscherade genom staden. Slagord som: ”Nej till pakten Ortega – Alemán”, ”Att den lömske och sluge åker, att han åker till Venezuela”, ”Demokrati ja, diktatur nej!” rungade över gatorna.

Fredagen den 27 juni fylldes Managuas gator av uppemot 10 000 personer, klädda i Nicaraguas färger blått och vitt, som protesterade mot regeringen och dess ”totalitära läggning”, samt höjningarna av levnadskostnaderna i landet.

Dora María Téllez, från det sandinistiska utbrytarpartiet MRS, höll inledningstalet till demonstrationen. Latinamerika.nu skrev om henne för några veckor sedan när hon under två veckors tid hungerstrejkade för att försöka få regeringen att stoppa uteslutningen av hennes parti från höstens lokalval. När Téllez avslutade sin hungerstrejk sade hon att kampen nu skulle fortsätta ute på gatorna och i resten av landet.

Vi har rätt att rösta och att bli valda, säger det civila samhället
Uppslutningen under demonstrationen var bred, oppositionen har förenats i en gemensam kamp mot regeringen. Många anhängare till MRS deltog, men även den liberala politikern Eduardo Montealegre, som kandiderade till presidentposten i valet 2006, höll ett kort inledningstal. Det civila samhället var på plats för att protestera mot rätten till att ställa upp i val, rätten till att rösta och även mot regeringens passivitet gentemot de höjda levnadsomkostnaderna.

En av dem som deltog i protesterna var Patricia Orozco, medlem i styrgruppen för Movimiento Autónomo de Mujeres, en kvinnoorganisation som var med och organiserade demonstrationen.

Vad är orsaken till att ni genomför den här demonstrationen?

- Vi är här för att protestera mot den diktatur som har införts i landet. Vi är också här för att protestera mot fattigdomen, varje måndag stiger priset på basvaror.

- Den pakt som existerar mellan de som Daniel Ortega representerar och den tidigare korruptionsdömda presidenten Arnoldo Alemán, tjuvarnas tjuv i Nicaragua, består av personer som konstant bryter mot lagarna i det här landet. Dessutom förekommer det hot mot de sociala rörelserna och en utstängning av folket.

- De olika former av folkligt deltagande som har bildats sedan den sandinistiska revolutionen på 80-talet erkänns inte av den nuvarande regeringen, idag existerar det bara en form av folkligt deltagande, de så kallade Råden för folkligt inflytande. Detta är en modell där regeringen utser sina egna kandidater, och som på så sätt får övertaget över alla former av politiska deltagande. Det finns inga fria val. När högsta valrådet beslutade att MRS och PC skulle fråntas sin juridiska status bröt de mot konstitutionen, eftersom kandidaterna redan var publicerade och godkända.

Den internationellt kända musikern och en av frontfigurerna i MRS, Carlos Mejía Godoy, höll konsert under demonstrationen
Vad hoppas ni uppnå med denna manifestationen?

-Vi vill offentliggöra dessa frågor. Vi anser att de mänskliga rättigheterna måste försvaras ute på gatan. Vi vill också offentliggöra detta internationellt eftersom man i omvärlden tror att vi har en revolutionär regering, en demokratisk regering, men här finns ingen demokrati.

-Inför lokalvalen i höst vill vi inspirera till fortsatt kamp i hela landet för att folk inte ska rösta på den här regeringen.

-Jag vill avsluta med att säga något som Herty Lewites (MRS förre presidentkandidat som avled strax innan valet 2006) sade. ”Jag föddes i en diktatur, och jag vill inte dö i en annan”.

Bakgrund till de breda protesterna
Allt började den 22 maj i år, när det liberala partiet PLC lämnde in en ansökan till det högsta valrådet om att de borde se över hur fyra av partierna som ställer upp i lokalvalet i Nicaragua i höst uppfyller kraven för att få delta. Den 11 juni meddelade valrådet att två av dem, det konservativa PC och det sandinistiska utbrytarpartiet MRS skulle fråntas sin juridiska status som partier på grund av att de inte presenterat kandidater i minst 80 procent av kommunerna som lagen fastslår. Detta skedde enligt Mauricio Zúñiga, chef för IPADE, en organisation som arbetar för att stärka demokratin och utvecklingen i Nicaragua, trots att partierna redan hade presenterat sina kandidater och perioden för att överklaga hade passerat. Redan i mars skulle valrådet meddelat partierna ifall de inte uppfyllde de krav som ställdes.

Nicaraguanska institutet för mänskliga rättigheter (CENIDH) gick för två veckor sedan ut i ett öppet brev och sade att högsta valrådet driver igenom ett skadligt tvåpartisystem som exkluderar andra möjligheter för väljarna, samt att det upphäver den pluralism som karatäriserar en representativ demokrati. CENIDH menar också, att valrådets beslut förstärker tendensen av ett politiskt system kontrollerat av två politiska ledare, Daniel Ortega och Arnoldo Alemán, vilket i sin tur förstärker den institutionella diktaturen.

David Fältén och Karin Henningsson, foto Karin Henningsson, UBV/Latinamerikagrupperna