Redan veckan efter att Cristina Fernandez Kirchner och alliansen Frente para la Victoria vunnit valet i Argentina annonserade regeringen en rad förändringar. Bland annat ska penningflykten stramas upp genom restriktioner av växling till amerikanska dollar, och subventionerna av el, gas och vatten slopas.

Förändringarna kommer som en överraskning för vissa, medan andra menar att det var ett strategiskt beslut att vänta tills efter valet med denna typ av åtgärder och att inte nämna dom i valrörelsen. Några anser att förändringarna är motsägelsefulla i förhållande till den politik som kirchnerismen velat göra sig känd för. Ricardo Alfonsín, tidigare president i Argentina, kallar åtgärderna för en kovändning och liknar dem med övergången från Carlos Menems första till andra presidentperiod på 90-talet.

Begränsningarna i växling till amerikanska dollar för att hindra penningflykt var den första åtgärden från den nya regeringen. En åtgärd framför allt riktad mot stora aktörer, även om den fått konsekvenser också för mindre växlare som argentinska turister som ska bege sig utomlands. Det är nu skatteverket AFIP som beslutar vem som får växla, och hur mycket, men det finns inga specifika gränser, och det har framförallt inneburit en markant ökning i pappersarbetet som krävs för att växla bara några dollar.

Indragna subventioner

Avskaffandet av subventionerna på vatten, el och gas kommer med stor sannolikhet att innebära en höjning med minst motsvarande cirka 300 svenska kronor i månaden för en vanlig familj i Buenos Aires, och mer om man använder luftkonditionering och uppvärmning. Förändringen kommer att inledas i huvudstaden, och börja i de rikare bostadsområdena Barrio Parque och Puerto Madero, samt i gated communities runtom i landet, vilket förväntas innebära besparingar för staten om 568 miljoner pesos; 893 miljoner svenska kronor. Framöver kommer vanliga brukare att få subventionerna minskade oavsett sin användningsnivå eller inkomst, men hittills har åtgärden lanserats som en fråga om "jämlikhet".

Till de första som blev aviserades att subventionerna skulle tas bort hörde industriella och kommersiella aktörer. Regeringen förväntar sig spara 600 miljoner pesos per år genom att strypa subventionerna till banker och kreditkortsföretag, mobiltelefonföretag, oljebolag, gruvföretag och flygplatser. Från december kommer även företag som producerar gas, bränslen, matolja, jordbrukskemikalier och biogas att beröras, och därmed beräknas staten spara in ytterligare 3,468 miljoner pesos årligen.

Kritiker menar att åtgärden rimmar illa med regeringens påstådda avståndstagande från IMFs råd, då neddragningar i subventioner är vad som marknadsförts av just av IMF under de senaste veckorna på flera håll i Latinamerika, medan användandet av begreppet "ajuste" eller anpassning, i tidningsartiklar ibland annat Clarín fått kritik från regeringshåll.
På den statliga tv-kanalen Tv Pública där "Fotboll för alla" sänds, kan man se uppmaningar från olika argentinska artister att frivilligt avsäga sig subventionerna på el, gas och vatten till förmån för dem som "verkligen behöver dem". Inslaget följs alltid av slogan "Argentina, ett land med bra folk".

Flygbolag i blåsväder

Den nyomvalda presidenten har även fått handskas med de konflikter som blossat upp runt flygbolaget Aerolíneas Argentinas, som förstatligades under Nestor Kirchners tid som president. Internationella flyg har ställts in, flygledare har strejkat, och företaget går med hundratals miljoner dollar i förlust, vilket gjort att flygbolagets ledning kommit att ifrågasättas. Det internationella flygförbundet IATA menar till exempel att Aerolíneas Argentinas har en högst olönsam internationell flygverksamhet. I grunden kan dock även en intern maktkamp anas mellan bolagets vd Mario Recalde, och Cristina Kirchner.

Men relationen till fackföreningarna och deras ledare kan inte bara härledas till interna maktstrider, utan också till ryktena om att sätta ett tak för löneökningar. Vid återinvigningen av en hangar på inrikesflygplatsen Jorge Newberry passade Kirchner på att ge en känga till fackföreningarna på Aerolineas Argentinas som hon menar bedriver en "dold bojkott mot staten". I ett emotionellt laddat tal sa hon att hon minsann fortsatt arbeta trots sorgen efter hennes make gått bort och att andra argentinare borde följa hennes exempel och arbeta de också.

Andra ekonomiska utmaningar handlar om vad som sker i omvärlden. Priset på soja, som varit en av Argentinas främsta exportprodukter, har gått ner och kan få konsekvenser.

USA kräver återbetalning

I samband med G20 mötet i Cannes i november mötte Cristina Kirchner president Barack Obama, och även om mötet beskrevs som varmt, uppmanade Obama Kirchner att se till att den argentinska staten betelar tillbaka sina lån till amerikanska långivare. De diskuterade även de argentinska skulderna till Parisklubben, som är ett forum för stora kreditgivarländer där offentliga krediter omförhandlas när ett land har fått så stora betalningsproblem att landet inte längre kan betala sina skulder. Sedan 2001 har den argentinska skulden hos Paris-klubben ackumulerats till 8,9 miljarder dollar.

Sist men inte minst är jordfrågorna och markrätterna en utmaning för regeringen. Medan de gjort sig till förespråkare för mänskliga rättigheter och att förövarna från den senaste juntatiden ska få sina rättmätiga straff, har de haft svårare att hantera de brott mot mänskliga rättigheter som fortfarande sker i markkonflikter runt om i landet. Markkonflikter, som leder till brott som hot, trakasserier och i vissa fall mord på småbrukare, ses av kritiker som ett uttryck för konsekvenserna av den industriella jordbruksmodell, baserad på export, som bedrivs i landet.

Text: Karin Skill, frilansskribent och filosofie doktor i teknik och social förändring
Foto: Presidencia de la Nacion Argentina