Guatemala har en generös gruvlag som ger transnationella företag unika möjligheter att tjäna storkovan på att utvinna mineraler i landet. Nu höjs röster inom det civila samhället och kongressen för skärpt lagstiftning. Kraven man ställer är starkare skydd för miljö och vatten, rätt till folkomröstningar samt högre skatter på företagens vinster.  

- Det brådskar att anta en ny gruvlag. Villkoren enligt den nuvarande gruvlagen är rent skadliga för landets intressen, säger Rosa María de Frade, kongressledamot tillhörande oppositionen och medlem i den kommission som har satts samman för att arbeta fram ett nytt lagförslag. 

Det har gått fyra år sedan diskussionerna kring ett nytt lagförslag för att reglera gruvdriften i Guatemala inleddes. I kongressen går meningarna isär om innehållet i en ny lag. Vissa menar att en ny lag som skärper reglerna kring exploatering av mineraler skulle skrämma utländska företag från att investera i Guatemala. Andra menar att nuvarande lagstiftning går på tvärs mot landets bästa. 

- Ju längre tid som går desto mer tjänar företagen, konstaterar Rosa María de Frade och syftar på de utländska transnationella företag som utvinner guld, silver och nickel i Guatemala. 

Den senaste tioårsperioden har värdet på guld tredubblats. Ett kilo kostar i dag drygt 29 000 kronor. Under 2007 tjänade kanadensiska Goldcorp, som genom dotterföretaget Montana Exploradora äger landets största guldgruva, Marlin-gruvan, drygt 790 miljoner kronor. En procent av denna summa kom Guatemala till del, hälften till regeringen och hälften till de kommuner i vilka gruvan är belägen.   

- Vi uppfyller de rättsliga krav som gäller i landet och har följt dem hela tiden, säger Jorge Sandoval, juridisk rådgivare till Montana Exploradora. 

Debatt om gruvlagen 

Under ett möte på torsdagen samlades representanter från miljöorganisationer, den katolska kyrkan, gruvföretag och kongressen för att diskutera ett nytt lagförslag utifrån ett antal rapporter om de negativa effekter på miljön som gruvdriften orsakar. 

- I nuläget är en ny gruvlag inte en prioriterad fråga i kongressen, så det vi gör är att hålla en rad seminarier tillsammans med organisationer inom det civila samhället för att söka stöd för en nytt lagförslag för att på så vis öka trycket, förklarar de Frade.  

Från San Marcos i nordvästra Guatemala, där Montana Exploradora gräver guld i Marlingruvan, rapporteras det om förgiftning av vattnet och miljöförstöring på grund av utvinning av guld ovan jord. Dessutom vittnar befolkningen om hur deras hus har spruckit på grund av sprängningar i gruvan.  

Ytterligare en springande punkt är rätten till vattnet.  

- Enligt nuvarande lagstiftning är staten laglig ägare till allt under markytan. Genom att ge företag rätt att utvinna mineraler förbrukar de därmed även vattnet fritt. Företagen har ingen skyldighet att betala och inte heller att ta hänsyn till om vattenkällor torkar ut och grundvattennivån sjunker, förklarar Rafael Maldonado från miljörättsorganisationen Calas. 

Som en reaktion på de negativa konsekvenser som utvinningen av guld medför har det anordnats folkomröstningar, med stöd i kommunallagen samt ILO-konvention 169, kring gruvornas vara eller icke vara. Mer än 500 000 människor, majoriteten tillhörande mayabefolkningen, i 35 kommuner i fem regioner i norra Guatemala, har genom dessa omröstningar sagt nej till gruvdrift i deras byar. 

- En ny lag måste innehålla bättre skydd för miljön, rätt till folkomröstningar enligt ILO-konvention 169 innan nya licenser för exploatering av naturresurser ges ut och höjda skatter, inklusive skatt på företagets vinst, motsvarande 50 procent för de transnationella företag som verkar i landet, säger de Frade.  

Många av organisationerna från det civila samhället är delvis splittrade i sitt förhållande till en ny gruvlag. De arbetar mycket på landsbygden, där människorna har sagt nej till gruvdrift och där de har sett vad utvinningen av mineraler har orsakat. Det gör det svårt att diskutera skattenivåer. Samtidigt ser de att det finns behov av en skärpt nationell lagstiftning.  

- Det är väldigt intressant att se de olika rollerna och de intressen som var och en tar i försvar i en diskussion kring en lag som är så polemisk som denna, kommenterar  Mauro Guzmán, kongressledamot från regeringspartiet UNE efter dagens debatt.  

Text och foto: Christin Sandberg