Med 59 röster för och sju mot, antog kongressens andra kammare på tisdagen de omtvistade förändringarna i den brasilianska skogsskyddslagen, vilket på sikt kan få omfattade konsekvenser för bland annat klimatet.

Omröstningen i senaten föregicks av sex timmars debatt bakom stängda dörrar, protester och stödmanifestationer utanför kongressbyggnaden och årets mest intensiva kampanjer både bland jordbruksföretag och industrijordbruk som gynnas av förändringarna och miljöaktivister och vetenskapsmän som varnar för konsekvenserna.

- All minskning av Brasiliens jordbruksmark kommer att höja livsmedelspriserna, argumenterade storgodsägarnas främsta representant i senaten, Katia Abreu.

- 79 miljoner hektar skog blir utan lagligt skydd, eller kommer inte att bli återplanterad efter avverkning som redan ägt rum, konstaterar organisationerna Världsnaturfonden och Klimatobservatoriet.

Internationella konsekvenser

Även under det pågående klimattoppmötet i Durban i Sydafrika uppmärksammades försvagningarna i den brasilianska skogsskyddslagstiftningen då ökad avverkning i bland annat Amazonas regnskog har en direkt påverkan på jordens medeltemperatur.

Under klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lovade Brasilien att minska avskogningen i Amazonas med 80 procent fram till år 2020.

- Brasilien har framgångsrikt lyckats minska de utsläpp av växthusgaser som kommer från skogsavverkning de senaste åren, men den nya skogsskyddslagen hotar att radikalt vända den trenden, vilket är mycket oroande, säger Jennifer Morgan från World Resources Institute till nyhetsbyrån AFP.

De brasilianska senatorerna gjorde totalt 26 tillägg i lagförslaget som gick igenom i representanthuset i maj i år. Bland annat kommer delstater i Amazonas-området, där mer än 65 procent av arealen är naturreservat, kunna minska andelen skog från 80 till 50 procent av ytan.

Ett annat nytt tillägg tillåter ekonomisk aktivitet, främst kommersiell räkodling, i mangrove-träsk, trots att de ligger i permanenta naturskyddsområden. Senaten inkluderade också stora markägare i amnestin för olagliga skogsavverkningar före 2008, en straffrihet som i representanthusets version bara omfattade små jordägare.

Presidenten har veto

Senatens version går nu tillbaka till representanthuset innan president Dilma Rousseff slutligen ska sanktionera lagen i början av nästa år. Förra miljöministern och presidentkandidaten Marina Silva uppmanade på onsdagen president Dilma att lägga in sitt veto:

- Hon lovade [efter omröstningen i representanthuset i maj] att lägga in sitt veto mot alla paragrafer som kan innebära ökad avverkning och straffrihet för avverkarna, sa Marina Silva till nyhetsbyrån AFP, också hon på plats under klimattoppmötet i Durban.
Vidare kommenterade Mariana Silva att:

- Förändringarna i skogskyddslagen hotar Brasiliens internationella åtagande att minska sina utsläpp av växthusgaser.
Nuvarande miljöminister Izabella Teixeira, som var närvarande under omröstningen i senaten, betraktar den nya lagtexten som en framgång, men medger att regeringen måste finna nya former för att förhindra avskogning och stimulera återplantering av skog.

- Istället för kontroll så stimulerar den nya skrivningen social kontroll. Jordägare som inte lever upp till miljökraven få till exempel inte tillgång till krediter, säger Teixeira till nyhetsbyrån Agência Brasil.

Miljöorganisationen Greenpeace skriver i ett pressmeddelande att den nya lagtexten "är en inbjudan till traktorer och motorsågar att återvända till skogen" och Världsnaturfondens generaldirektör Jim Leape säger i en kommentar att:

- De enorma avskogningar som kan bli konsekvenserna av dessa förändringar skulle vara en tragedi för Brasilien och för världen.

Text: Lena Zetterström, Latinamerikagrupperna
Foto: Cesar Paes Barreto/Wikimedia Commons