Rekordlågt stöd för Chiles president
Stödet för Sebastian Piñera är just nu det lägsta en president haft i Chile på 20 år. Förtroendet för den styrande regeringen stärks knappast av att en regeringsrepresentant dödshotat studentrörelsens ledare Camila Vallejo via Twitter eller av att partiledaren för Renovación Nacional, Carlos Larraín, kallar aktivisterna i skolkonflikten för "ett gäng värdelösa statsfientliga".
- Det finns mycket som måste göras, vi kommer inte att ge vika för ett gäng värdelösa statsfientliga som mobiliserat sig, sa Carlos Larraín, ledare för Renovación Nacional, det parti som även presidenten Sebastian Piñera tillhör, till Radio Cooperativa i lördags.
På måndagen försvarade han sitt uttalande med att han syftat på de av upprorsmakarna "som kastar Molotovbomber, rånar kvinnor och förhindrar att människor kan ta sig hem på ett säkert sätt." Enligt nyhetssajten Emol.cl ska senatens etikkommission nu analysera partiledarens uttalande.
Regeringen skakad av protesterna
Förra veckans sammandrabbningar mellan demonstranter och polis och skolkonfliktens allt större inverkan på den sittande regeringen har debatterats i samtliga chilenska medier under helgen. Vissa menar att protesterna kan leda till att regeringen tvingas avgå, medan andra, som Carlos Larraín, menar att det måste tas i med hårdhandskarna mot upprorsmakarna.
Stödet för Sebastian Piñera var i slutet av förra veckan nere på 26 procent av väljarna, vilket är det lägsta stödet en chilensk president haft sedan diktaturen föll 1990. Regeringen har undvikit temat, men att konflikterna oroar är uppenbart och på måndagen manade Sebastian Piñera till lugn och sans:
- För att kunna bygga vårt land på berg och inte sten behöver vi mer enighet och mindre uppdelning, mer dialog och mindre oförsonlighet, mer enlighet och mindre sammandrabbningar. Och slutligen, vara medvetna om att bortom skillnaderna är vi alla chilenare och vi har en skyldighet gentemot vårt land: att ta hand om det, sa Piñera enligt Emol.cl.
"Döda hunden"
Andra regeringsmedlemmar har dock handlat annorlunda. I fredags skrev Tatiana Acuña Selles, regeringsrepresentant och sekreterare på kulturdepartementet, ett illa dolt hot på Twitter mot studentrörelsens ledare Camila Vallejo: "Döda hunden och upproret är över."
Flera personer från olika högerrörelser uppges ha kommit med liknande hot mot Vallejo och i förra veckan spreds hennes telefonnummer, adress och andra personliga uppgifter på bland annat Facebook. Vallejos föräldrar har anmält händelserna och rektorn för Universidad de Chile, där Vallejo är ledare för studentrörelsen, uttalade på måndagen sitt stöd för Vallejo.
I morgon, tisdag, uppmanar studentrörelserna tillsammans med gruvarbetarnas fackförbund, Federación de Trabajadores del Cobre, till generalstrejk för gratis utbildning. Och den 13 augusti planeras en stor marsch på latinamerikansk nivå.
Text: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna
Foto: José Manuel de la Maza, Presidencia de la Republica de Chile
25 procent av det chilenska utbildningssystemet finansieras av staten, resterande 75 procent består av avgifter från studenterna.
Grundskoleutbildningen är gratis, men från gymnasiet kan terminsavgifter tas ut, och alla universitet -privata som offentliga tar ut avgifter.
Skolsystemet har kritiserats för att vara underfinansierat, då endast 4,4 procent av Chiles BNP går till skolan, jämfört med 7 procent som FN rekommenderar.
Grunderna för dagens utbildningssystem lades under Augusto Pinochets militärdiktatur (1973 - 1990).
1981 genomfördes en reform som eliminerade de fria eftergymnasiala utbildningarna, och sedan dess måste studenter som vill studera på universitetet, men som inte har råd att betala avgifterna, ta lån.
1990 införde Pinochet en utbildningsgrundlag, Ley Orgánica Constitucional de Enseñanza (LOCE). Lagen öppnade dörren för "företagsskolor" då det nu blev tillåtet att tjäna pengar på skola- och utbildning. Sedan dess har kvalitetsskillnaderna mellan privatägda och offentliga skolor ökat påtagligt.
Källa: BCC Mundo och DN
