95 procent av befolkningen i provinsen Islay har röstat emot. Ändå fortsätter processen om koppargruvan Tía María – endast en av många gruvkonflikter i Peru som orsakar frustration, skadade och i de värsta fall dödsfall.

På onsdagen började protesterna på nytt mot företaget Southern Peru Copper Coperations gruvprojekt Tía María i Islay, Arequipa. Tusentals demonstranter blockerar motorvägen Panamericana Sur för att visa sitt motstånd. De flesta är bönder, försedda med käppar som vapen, från olika kommuner i Islay. Hittills har två ungdomar blivit skadade av polis och förda till sjukhus.

Invånarna i området Islay är oroliga för att gruvan kommer att förorena miljön och ett av de största problemen är vattenfrågan. Southern Peru kommer antingen att använda grundvatten, havsvatten eller bygga dammar.

- Vi kommer att bli utan vatten här oavsett vad de skulle välja för system. Gruvan tar allt vatten och vi kommer inte ha tillräckligt för våra jordbruk, om vi ens kan odla över huvud taget på grund av föroreningarna. Vad ska vi då leva av? säger Pepe Julio Gutierrez, bonde och medlem i organisationen för miljö och naturresurser i Cocachacra.
 
Om gruvan skulle öppnas kommer den att förbruka sju miljoner kubikmeter vatten per år. Bönderna är rädda för att gruvföretaget kommer att suga ut allt grundvatten och förorena åkrarna med damm.

På måndag, den 19 april är det kallat till en offentlig rådfrågning i syfte att minska misstron mot projektet. Mötet var planerat till den 15 februari men sköts fram på grund av protester. Många tror att även detta möte kommer att bli inställt.
 
Tía María är en av 165 aktiva gruvkonflikter i Peru enligt ombudsmannen för mänskliga rättigheter. Trots protester från invånarna fortsätter gruv- och energiministeriet att arbeta för de privata gruvbolagens intressen.

- Konflikten om Tía María är ett exempel på bristande kommunikation mellan staten och befolkningen. Staten arbetar inte förebyggande mot konflikterna som pågått under lång tid. Och gruvbolagen tror att vi fortfarande befinner oss på 1800- eller 1900-talet då man exploaterade marken utan att rådfråga folket, säger sociologen José Luis Vargas till tidningen La República.

Nadia Enedahl