Missnöjet med regeringens politik växer hos Ecuadors ursprungsfolk och civila samhälle. De senaste veckornas upptrappade protester runt om i landet kulminerade i torsdags med en stor manifestation utanför parlamentet i Quito. Orsaken är en ny vattenlag.

Se BILDSPEL från händelserna: http://vimeo.com/10836051  

Runt 10 000 människor deltog i manifestationen, där man efter en marsch genom centrala Quito samlades utanför parlamentet för att kräva en förklaring till regeringens agerande i frågan om den nya vattenlagen. Orsaken till missnöjet är att ursprungsfolken och det civila samhället anser att regeringen inte tagit deras synpunkter i beaktande under arbetet med lagen. De hävdar att lagförslaget öppnar för en privatisering av vattnet och kritiserar även hur den livsviktiga resursen är tänkt att administreras.

- Regeringen har stiftat lagar bakom ryggen på oss. Vi är trötta på att bli lurade. Demokrati gör man genom att inkludera, inte genom tvång. Vi är trötta på att man tvingar på oss korrupta lagar och "revolutioner", deklarerade Marlon Santi, ordförande för ursprungsfolksnätverket CONAIE, inför samlingen.

Omstridd lag

Lagförslaget skulle ha lagts fram för slutgiltig debatt dagen därpå, den 9 april. Parlamentets talman Fernando Cordero, som försäkrade att den nya lagen förbjuder privatiseringar, vek sig dock för demonstranternas krav och meddelade att lagen skjuts upp två veckor. Det är nu tänkt att man ska skapa en arbetsgrupp med personer från samhällets olika delar för att diskutera de kritiska delarna av lagen.

Kontroverserna i lagförslaget är flera. Dels handlar det om hur vattnet ska skötas, distribueras och hur mycket det ska kosta. Regeringen vill skapa en centraliserad kommitté som bestämmer detta, medan ursprungsfolken och de lokala administrationerna vill att det ska skötas lokalt och kollektivt, samt att bevattningen ska vara gratis för småbrukarna. Ursprungsfolken menar också på att en kommitté måste reflektera den kulturella mångfalden.

Vidare kritiserar man en rad omformulerade artiklar i lagen som öppnar för privatisering och inte respekterar de olika samhällenas behov. Ändringarna man vänder sig emot är bland annat att man tagit bort bestämmelsen om den berörda befolkningens samtycke till projekt på deras områden och den kollektiva rätten till heliga platser. Samt att man ändrat prioritetsordning för vattenanvändningen, från ekologisk turism och kulturella behov till fördel för den storskaliga agroindustrin och råvaruexporten. Dessutom öppnar man för storskalig gruvdrift i närheten av vattenkällor.

Carlos Pérez, som under lång tid lett protester mot gruvdriften i provinsen Azuay, uppmanar regeringen att tänka om.

- Vi står vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi på den inslagna vägen med en rå kapitalistisk och neoliberal modell, eller så väljer vi solidaritetens och livets väg. Det handlar om vilket arv vi vill lämna till kommande generationer.

Situationen i parlamentet var för en stund kaotisk. Fotograf: Marcus Berglund

Fortsatta protester? 

Gerónimo Yantalema, parlamentsledamot och medlem i arbetsgruppen för lagförslaget, är mycket kritisk till arbetet som han hävdar styrs av en inre cirkel inom regeringspartiet. Han menar att regeringen försöker "kuppa" igenom den nya lagen.

- Arbetsgruppen har haft sju månader på sig att utforma lagen, men tills för några veckor sedan hade ingenting hänt. Då började helt plötsligt de som står nära regeringen komma med färdiga texter som skulle godkännas utan debatt, säger han.

De senaste veckornas upptrappade protester är ett resultat av ursprungsfolksrörelsens beslut att påbörja en succesivt ökande mobilisering av sina baser ute i landet, i protest mot landets politik. Ett beslut som togs efter att regeringen och ursprungsfolksrörelsen i början av året brutit en fyra månaders fruktlös dialog om nyckelfrågor som plurinationalitet och naturresurser.

- Vi befinner oss i en permanent mobilisering. Folket har idag visat vad de vill. Vi är inte splittrade som regeringen hävdar. Om regeringen fortsätter att ignorera oss så kommer vi att trappa upp protesterna ytterligare, sade Delfin Tenesaca, ordförande i ursprungsfolksorganisationen Ecuarunari, efter beslutet om att arbetet med vattenlagen ges mer tid.

 Marcus Berglund