Det stundande presidentvalet i Mexiko spås bli en maktkamp mellan de kritikerna kallar "snyggingen", "den glada dockan" och "den trötta föredettingen". "Snyggingen", Enrique Peña Nieto, leder idag med 10 procent i opinionsundersökningarna – i en valkamp som ändrat riktning mer än ett par gånger de senaste månaderna.

Enrique Peña Nieto representerar Partido Revolucionario Institucional PRI, vilka styrde Mexiko från 1929 till 2000. I The New York Times har partiet kritiserats för att ha lett landet som en demokratisk diktatur; bland annat fick deras presidentkandidat alla röster i valet 1976, eftersom han var den enda kandidaten på valsedeln.

Skälet till att Peña Nieto kallas "snyggingen" är dels på grund av hans Elvisliknande frisyr, men också på grund av den idolstatus han byggt upp kring sig och sin fru Angélica Rivera – en stor tv-såpakändis. Då PRI, som på svenska kan översättas till Institutionella revolutionspartiet, ser sig som fanbärare för den mexikanska revolutionen anser många av motståndarna att de också är grundarna av den korruption som genomsyrar det mexikanska samhället.

Peña Nieto anser att Mexiko behöver upprätta ordning i kriget mot drogerna och har därför uttryckt sitt missnöje mot den sittande regeringen och deras arbete. Han vill öka den existerande polisstyrkan då han bland annat uttryckt missnöje och ifrågasatt målet med blandningen av poliser och militärer. Till Reuters påtalar han bristen på poliser och brist på stöd till de olika delstaterna samt att man bör fokusera mer på våldet än på själva handeln med droger. Som ett svar på detta har många motståndare uttryckt sin rädsla för att PRI kommer att samarbeta med de större drogkartellerna för att skapa ordning, något som partiet själva förnekar.

Även om Peña Nieto räknas som storfavorit har hans deltagande i valkampanjen gett upphov till protester som i sin tur skapat en större studentrörelse, YoSoy#132, med ambitionen att åstadkomma en demokratisering av landets medier. Peña Nieto kritiseras framför allt för de människorättsbrott som ägde rum under hans tid som guvernör i delstaten Mexiko.

Högerkandidaten

Den enda kvinnliga presidentkandidaten, Josefina Vazquez Mota, representerar det nu styrande högerpartiet Partido Acción Nacional, PAN. Hon kallas i media och folkmun för "15-års dockan", som ett resultat av att hon alltid ler och är välklädd. Utöver det faktum att hon är PANs första kvinnliga presidentkandidat är hon även den första kvinnan att kandidera för presidentposten i Mexikos historia. Då hon efterträder Vicente Cox och Felipe Calderón (Mexikos nu sittande president) har hon för att skilja sig från sina företrädare utformat en kampanjslogan; "Josefina Diferente, Presidenta 2012", Josefina annorlunda – president 2012. Detta för att påminna väljarna om att hon är en kvinna som vuxit upp under svåra förhållanden och att hon är precis som dem. Denna skillnad till trots säger sig Vazquez Mota vilja fortsätta kriget mot drogerna på samma vis som Calderón; med en mobiliserad armé och polis, där våld möter våld och inget vapenstillestånd är i sikte.

PAN har som parti blivit hårt kritiserat för att inte bekämpa handeln med droger på ett effektivt sätt och sedan de startat kriget mot drogerna har över 47 000 människor dött som en direkt följd av motståndsarbetet, enligt det Utrikespolitiska Institutet. Men PAN har även upplevt några ljusglimtar under sin tid vid makten; de har till exempel lyckats legalisera abort och genomfört ett erkännande av samkönade äktenskap, båda i delstaten Mexico City.

Vänsterkandidaten

"Den trötta föredettingen", Andrés Manuel López Obrador, representerar en koalition mellan de vänsterorienterade partierna Partido de la Revolución Democrática, (PRD), Partido del Trabajo (PT) och Movimiento Ciudadano. Motivet till hans smeknamn är att han är den äldsta av kandidaterna, hans tidigare post som borgmästare i Mexico City, samt att han förlorade det förra valet med knappa 0,6 procentenheter. Något han och många med honom anser bero på valfusk.

Hans största målgrupp är arbetarklassen då hans främsta löften är ökat antal arbetstillfällen, skatteändringar justerade efter inkomst, sänkta löner på regeringsnivå och ett slut på monopolen. Som ett resultat av detta har det dragits paralleller mellan López Obrador och Venezuelas president Hugo Chavez ibland annat artiklar från Reuters.

På sin väg mot makten har López Obrador lagt fram ett tiotal förslag på förändringar med den gemensamma utgångspunkten att den organiserade brottsligheten, med kriget mot drogerna inkluderat, inte går att stoppa så länge regeringen själva inte följer de mänskliga rättigheterna.

Valresultatetet?

Officiella opinionsundersökningar pekar fortfarande på att "snyggingen" Peña Nieto kommer att bli Mexikos nya president. Men opinionsundersökningarnas sanningshalt har ifrågasatts och i takt med att rörelsen YoSoy#132, som kräver demokratiska val och en opartisk mediebevakning av valet, har växt sig starkare känns utgången inte lika säker. Valet den 1 juli kan mycket väl komma att bli en jämn maktkamp mellan de tre kandidaterna då stödet för dem växlat mer än en gång under det senaste året.

Text: Linda Nyström, frilansskribent