I dag är det de mänskliga rättigheternas dag. Perus regering har för första gången i historien bett om ursäkt till den afroperuanska befolkningen för de kränkningar som har pågått under århundraden.

I måndags bad president Alan García för första gången om ursäkt till den afroperuanska befolkningen å statens vägnar. 154 år efter att slaveriet avskaffades i Peru fortsätter diskrimineringen av afroperuaner som fortfarande har svårt att ta sig in i samhället – socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt och utbildningsmässigt.

- Avsikten med den historiska ursäkten är en önskan om en verklig integration med den hela peruanska multikulturella befolkningen, säger jämställdhetsministern, Nidia Vilchez.

År 1986 startade Paul Colinó Monroy, rörelsen Negro Francisco, för att kämpa för afroperuaners rättigheter. 

- Se dig runt i affärer och på banker, där jobbar fortfarande inga svarta. Det finns lagar för att straffa diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, men i praktiken har de svarta inte samma rättigheter som personer i andra etniska grupper, säger Paul Colíno Monoroy.

Det finns inga officiella siffror på antalet afroperuaner i landet, men experter hävdar att de är närmare tio procent av Perus 28 miljoner invånare.

Enligt en undersökning gjord av el Grupo de Opinión Pública, gruppen för allmänhetens åsikter, från Limas universitet, uppfattar 76,5 procent av de tillfrågade andra peruaner som rasistiska. Enligt samma undersökning uppfattar endast 11.2 procent sig själva som rasister. Rasism är något som är utbrett i landet, både mot afroperuaner och mot ursprungsfolk, men hittills i år har endast 19 fall av diskriminering anmälts enligt Julio Mansilla, ombudsman för mänskliga rättigheter. I anmälningarna ingår diskrimination på grund av ras, kön, ålder, ekonomisk- och social situation. 

- Att det är så få som anmäler beror på rädsla och skam hos de som utsätts för diskriminering, men även på avsaknaden av förtroende för rättssystemet, säger Julio Mansilla.

Även urspurngsfolken utsätts för diskriminering.

Germán Guanira, är advokat på la Asociación Interétnica de Desarrollo de la Selva Peruana (Aidesep), en organisation som har lett de senaste protesterna för ursprungsfolket i Bagua i juni.

- Diskrimineringen kommer från staten som inte bryr sig om ursprungsfolken som bor i områden som exploateras för att utvinna olja. De ignorerar inte bara deras åsikter, utan när konflikter uppstår är de inte ens intresserade av att försöka kommunicera med dem på deras språk utan gör det på spanska, säger Guanira.

Nadia Enedahl