Guatemalas valresultat har utropats och med nästan alla röster räknade vann som väntat Otto Pérez Molina från det högerpopulistiska Partido Patriota med 36 procent. Manuel Baldizón från högerpartiet Partido Libertad Democrática Renovada, Líder, hamnade på andra plats med cirka 23 procent. De två kandidaterna går vidare till en andra omgång den 6 november.

I lördags täckte alla affärer över sina alkoholdrycker med svart plast. La ley seca, den torra lagen, hade börjat. I 42 timmar förbjöds all alkoholkonsumtion i landet på grund av valet. Samma dag stod det klart att ännu en borgmästarkandidat hade mördats. Enligt människorättsämbetet (Procuraduría de los Derechos Humanos) i Guatemala har nu minst 35 personer med koppling till valet dödats.

Järnhanden som signerade fredsavtalet

Våldet i Guatemala är utbrett och det beräknas att 18 personer mördas – varje dag. Molinas vallöfte är att styra landet med en ”mano dura”, en hård hand, för att bekämpa brottsligheten. Men många är oroliga hur Molinas järnhand kommer användas i praktiken. Molina har ett förflutet som chef för en militärbas i staden Nebaj i regionen Quiché. Under Guatemalas folkmord på åttiotalet genomfördes inte mindre än 327 massakrer i denna region av statens styrkor.

Förbjudet att sälja alkohol innan valet. Fotograf: Sofia GadeliiGenom marknadsföring har Molina fått folk att koppla hans namn till Guatemalas fred istället för blodiga mord, då han var en av dem som skrev under fredsavtalet 1996. Men i kulisserna finns en annan sanning.

Baldizón kommer från norra Guatemala och är doktor i juridik. Han är särskilt orolig för det ökade våldet i landet kopplat till knarkhandel och Guatemalas funktion som knarkkorridor. Hans lösning är att införa dödsstraff och det har varit en av hans största valfrågor. Historiskt sett har flera gånger kandidaten som i första omgången hamnat på andra plats vunnit valet i andra omgången.

Regeringspartiet UNE utan kandidat

För några månader sedan visade dock opinionsundersökningar att Baldizón inte skulle ha någon chans att gå vidare till en andra omgång. Då var den starka tvåan i stället Sandra Torres. Torres var fram till i våras gift med den nuvarande presidenten Álvaro Colom. Guatemalansk lag förbjuder nära anhöriga till före detta presidenter att ställa upp i presidentval, men Torres planerade kandidera eftersom hon skilt sig, speciellt i detta syfte. Trots hennes enormt påkostade presidentkampanj godkände aldrig den guatemalanska domstolen hennes kandidatur. Hennes parti La Unidad Nacional de la Esperanza, ”Nationell Enhet för Hopp”, (UNE) blev därför utan presidentkandidat.

Missnöjet inför valet och kandidaterna har varit stort i landet. Carlos, 34, berättar att han inte vågar berätta för folk på sitt jobb om sitt missnöje. Han vågar inte heller använda sitt riktiga namn i denna artikel.

-Jag sitter alltid med mina hörlurar på jobbet för att slippa politiska konversationer. Att säga vad jag tycker kan vara väldigt riskabelt.

Han berättar att han och hans vänners plan var att rösta blankt. Men i Guatemala räknas inte de blanka rösterna. Det är bara de som röstar på någon kandidat som räknas i de 100 procenten. Alltså blir hans röst inte värd någonting utan tas bara bort. Han förklarar även sitt missnöje över att de stora partierna inte har respekterat lagstiftningen om hur mycket man får spendera på marknadsföring.

-Folk blir såklart hjärntvättade när de ser Molinas ansikte, röst, och slagord precis överallt. Han har anordnat stora fester med medryckande musik, tryckt ut hundratals t-shirtar, gjort reklamfilmer som visats i hela landet. Han spelar nästan enbart på folks rädsla inför våldet som han skulle kunna lösa genom sin järnhand. Dessutom är det löjligt att man får spendera 50 miljoner kronor på marknadsföring i ett land där folk dagligen dör av hunger.

Om du bara visste hur ont det gör Ett brunt finger visar att du har röstat. Fotograf: Sofia Gadelii

Marknadsföringslagarna är bara en av många lagar de stora partierna inte har respekterat. Molinas parti hade i juli spenderat 50 miljoner kronor, nästan 9 miljoner kronor mer än det tillåtna taket. Man tror dessutom att den riktiga siffran är mycket högre än den som redovisats. Partiet har dock inte ställts till svars för detta lagbrott. Andra regler, som förbud mot att måla träd, bergskammar o.s.v. har inte heller respekterats. Att starta sin marknadsföring före godkänt utsatt datum, vilket nästan alla stora partier gjorde, besvarades med en bot på i sammanhanget obetydliga 125 dollar. Något som de flesta struntade i att betala.

Carlos suckar och säger att partierna dessutom aldrig baseras på ideologier.

-Det är bara ekonomiska intressen som styr.

Carlos tänker ofta på att flytta utomlands. Han vill leva i ett land med riktig yttrandefrihet, utan korruption och där saker och ting fungerar som de ska.

-Mitt land är kört. Om du bara visste hur ont det gör i hjärtat.

Text: Sofia Gadelii, Fredsobservatör Kristna Fredsrörelsen
Foto: Sofia Gadelii, Fredsobservatör Kristna Fredsrörelsen
 och Surizar/Wikimedia Commons