Konfliktnivån eskalerar I Buenaventura, den colombianska stilla havskustens största stad.  Illegala väpnade grupper genomför tvångsförflyttningar av lokalsamhällen som bebos av afrocolombianer för att själva kunna hålla kontrollen över territoriet, som de använder för att producera och exportera kokain. Samtidigt hotar de lokala ledare och NGOs. 

- Beväpnade paramilitärer iklädda huva har sedan ett par månader tillbaka vistats i Calima. De säger att de kommer att kontrollera området från och med oktober, säger Alberto Franco, präst i området.

Franco, som har en ledande position inom organisationen Comisiòn Intereclesial de Justicia y Paz (CIJyP) informerar om att invånare i afrocolombianska och ursprungsfolksamhällen som ligger i området, har hotats till livet. I tre olika rapporter som organisationen skrivit understryker de att tre afrocolombianska ledare har mördats de tre senaste månaderna och att 200 afrocolombianer samt ett helt ursprungssamhälle har tvångsförflyttats.

CIJyP stödjer den afrocolombianska ungdomsorganisationen Jòvenes Unidos por el bienestar del bajo Calima JUBCA och deras arbete för att utkräva sina grundläggande rättigheter i en mycket konfliktdrabbad region där multinationella företag driver verksamhet och illegal knarkhandel bedrivs.

Dödshot från paramilitärer 

- I regionen Bajo Calima, nordost om Buenaventura, har vi mottagit flera dödshot från paramilitärer. De har till och med en svart lista med namn på de personer de planerar att döda, berättar Geraldine Balanta som är aktiv i JUBCA.

I den här kontexten har paramilitära grupper pressat medlemmar i JUBCA till att avstå från att jobba politiskt, inte delta i CIJyP utbildningar om mänskliga rättigheter, eller delta i juridiska processer.

- Detta till trots kommer var målsättning alltid att vara att göra motstånd, vi ungdomar som utgör JUBCA vill inte vara en del av det krig som utspelar sig och vi vill inte lämna vårt territorium, fortsätter Geraldine.

Massakrer har ersatts med tvångsförförsvinnanden

Buenaventura är den största staden och den största hamnen vid den colombianska stilla havskusten. Hamnen är landets viktigaste och från den skeppas 60 procent av landets exportvaror. Talesmän för regionen säger att de väpnade aktörernas strategier har förändrats under senare år. Massakrer och mord har ersatts med massiva tvångsförsvinnanden av studenter, lokala ledare, människorättsförsvarare och vanliga människor. Enligt officiella siffror har det skett 357 försvinnanden de tre senaste åren och i genomsnitt 500 mord per år.

- De vill ha vårt territorium som innehåller stora mängder naturresurser. Samtidigt används vårt territorium som en korridor för narkotikasmuggling. Och det är klart att om vi inte längre bor på vår mark sa kan de göra precis som de vill utan att någon lägger sig i, förklarar Geraldine.

Enligt Indepaz (Institutet för utvecklings och fredsstudier), finns i Colombia idag ungefär 6000 paramilitärer som var aktiva under de första 6 månaderna 2010 i minst 27 av landets 32 departement.  Även om det pågick en avmobilisering av dessa strukturer mellan 2003 och 2006, har såväl nationella som internationella människorättsorganisationer påpekat att flera allvarliga fel begåtts under processen vilket har underlättat nybildningen av dessa kriminella organisationer.

- I Buenaventura befinner sig alla väpnade aktörer, såväl legala som illegala, det vill säga den statliga armen och illegala paramilitära grupper och gerillagrupper. Men de som verkligen får lida under de rådande förhållandena är civilbefolkningen, bekräftar Maria Eugenia Mosquera som är medlem i CIJyP.

Staten tar inte sitt ansvar

Det har även förekommit anmälningar mot statliga institutioner för att de inte lever upp till de krav som landets konstitution förbinder dem till i Buenaventura.

- När vi tvångsförflyttades av paramilitära grupper, sa Acciòn Social (den myndighet som är ansvariga för att hjälpa tvångsförflyttade) att ingenting hade hänt. Kort sagt rekommenderade de oss att åka tillbaka till vårt territorium som ligger i Bajo Calima. Speciellt våra barn lider av undernäring och sjukdomar som en följd av att vi nu bor under väldigt svåra förhållanden i staden Buenaventura, berättar Enrique Ortìz som tillhör ursprungsfolket Noman och som var viceguvernör i en tvångsförflyttad by.

Antalet kränkningar har ökat speciellt mycket under övergångperioden mellan före detta president Uribes administration och Santos administration som inleddes den sjunde augusti i år. Människorättsorganisationer understryker att över 90 procent av kränkningar mot de mänskliga rättigheterna som historiskt begåtts i Colombia aldrig har utretts eller lett till att någon har dömts.

Text och Foto: Petra Langheinrich, CIVIS

Översättning: Astrid Nuñez, CIVIS