Efter flera veckors protester i Peru har en överenskommelse nåtts mellan den peruanska regeringen och ledare från regionen Puno. Demonstranterna har delvis fått gehör för sina krav, då inga fler tillstånd om att bedriva gruvverksamhet i regionen kommer att ges ut tills vidare.

Efter flera omgångar av förhandlingar har den peruanska regeringen och lokala ledare från Puno kommit fram till en överenskommelse. I denna står det bland annat att det inte kommer att ges ut fler gruvkoncessioner i Puno tillsvidare. De företag som påbörjat ansökningsprocessen för tillstånd att bedriva gruvverksamhet, kommer först att behöva tillfråga den lokala befolkningen om deras godkännande, i linje med ILO-konveniet 169 som föreskriver att ursprungsfolk ska tillfrågas om verksamhet som sker inom deras territorium.

Överenskommelsen sker efter flera veckor av protester mot gruvindustrin från Aymara- och Quechuafolk i Puno, en region i sydöstra Peru. Tiotusentals människor har deltagit i protester och vägblockader. Sex personer har omkommit i protesterna och många fler har skadats. De ekonomiska förlusterna räknas uppgå till 200 miljoner dollar.

Eskalerande konflikt

Det började som en protest mot ett gruvprojektet Santa Ana, men därefter eskalerade konflikten och spred sig till flera provinser i Puno. Demonstranterna krävde att alla gruvkoncessioner i Puno skulle dras tillbaka. Koncessioner godkänns av den peruanska staten och ges till ett visst företag för att bedriva gruvverksamhet inom ett särskilt område.

José de Echave arbetar för den peruanska organisationen CooperAcción och har studerat gruvkonflikter i Peru i över 14 år. Han lyfter fram det faktum att Puno har flest antal hektar av gruvkoncessioner i Peru. Från 2002 till 2010 ökade antalet koncessioner i Puno med 279 procent. Trots detta är regionen en av de fattigaste i Peru.

17 procent av Perus totala yta är utdelat till gruvföretag och protester mot dessa är ett vanligt förekommande fenomen. Det pågår 227 konflikter i Peru enligt myndigheten Defensoria del Pueblo och en majoritet av dem är relaterade till gruv- olje- och gasindustrin. Framförallt är det oro för att vattnet ska tryta eller förorenas som gör att människor motsätter sig gruvprojekt.

Trendbrott

José  de Echave pekar på att konflikten i Puno är ett trendbrott, istället för en protest mot ett enskilt gruvprojekt har demonstranterna krävt att alla koncessioner i regionen ska dras tillbaka. Han menar att det är ett tydligt ifrågasättande av den peruanska statens gruvpolitik och utgivningen av gruvkoncessioner utan att lokala myndigheter och befolkningen blir informerade eller tillfrågade.   

Ursprungsfolksorganisationer i Peru kräver att ILO-konveniet 169 ska appliceras i landet och inkluderas i den nationella lagstiftningen, vilket skulle innebära att ursprungsfolk skulle tillfrågas om verksamhet som sker inom deras territorium. Ollanta Humala, som är nyvald president i Peru och tillträder den 28 juli, har sagt att detta är en prioriterad fråga.  

Text: Kim Moberger, Latinamerikagrupperna

Foto: Lise Hermann, Ibis