Ursprungsfolk från östra Bolivia tar till fötterna i kampen för självbestämmande. De marscherar nu mot huvudstaden La Paz. President Evo Morales avfärdar marschen som en USA-stödd komplott.

Marschen som startade 21 juni, gick av stapeln i Trinidad, Beni i Östra Bolivia. Nu är den 200 kilometer längre bort, i Asención de Guarayos, norr om staden Santa Cruz. Hit kom representanter från regeringen för att förhandla. De marscherande, som skattas vara upp till 1000 personer, passar på att vila ut i väntan på vad förhandlingarna ger. Därefter ska de bestämma om de ska fortsätta den långa vandringen mot La Paz.

Den nationella ursprungsfolkskonfederationen CIDOB, som organiserar marschen, har ett förslag till regeringen på 13 punkter. Bland dessa finns krav på territorium, autonomi, utbildningsreform och annat med stöd i konstitutionen. Det främsta kravet är att deras förslag kring självbestämmande ska ingå i den nya lagen om autonomi, enligt Marisol Solano från marschens politiska kommission. Lagen om autonomi behandlas i kongressen och förväntas röstas igenom denna månad.

Krav på att bestämma över sin egen utveckling

Marschen är den sjunde i ordningen som Bolivias ursprungsfolk räknar till de viktigaste i landets historia, varav den första var 1990. Jaime Sorioco från Santa Cruz har deltagit i fyra olika marscher sedan 2004.

-Vi har aldrig genomfört några våldsamma marscher. Vi organiserar oss på fredligt sätt, vi blockerar heller inte vägar och vi har på detta sätt lyckats arbeta fram den nuvarande konstitutionen. Ursprungsfolk är kloka, vi hade våra egna regeringar och kompetens innan spanjorerna kom. Nu kräver vi autonomi för vår egen utveckling och mot jordbruksindustrins intressen.

Längs vägen har marschen både mött motstånd och stöd. Marschen har åtnjutit stöd av den regionala organisationen COICA och av flera institutioner i landet. Längs vägen har marschen även fått mer jordnära stöd, som i byn San Pablo där borgmästaren välkomnade deltagarna med en gåva på två kor.

Evo Morales tar avstånd från marschen

Men nationellt har president Morales uttalat sig mot marschen. Han har sagt att det är USA:s biståndsorgan USAID, och utländska frivilligorganisationer vars intressen representerar multinationella företag, som ligger bakom denna marsch och försöker manipulera och splittra ursprungsfolksrörelserna. Andra sociala rörelser, som Bartolina Sisa, har också uttryckt sitt stöd för Morales och mot CIDOB:s marsch.

CIDOB har nekat anklagelserna och gav regeringen 24 timmar att kasta ut USAID från Bolivia och därefter sluta förtala CIDOB.

Text och bild: Hanna Dahlström