Hälsan i Latinamerika och Karibien blir allt bättre. Men länderna avancerar i otakt. Dessutom avspeglar sig de stora sociala klyftorna i en ojämlik tillgång till sjukvård.

De senaste rapporterna visar på att hälsan i Latinamerika och Karibien i genomsnitt blivit bättre, men att det råder stor skillnad mellan länderna. Högre medelinkomstländer som Mexiko, Chile, Brasilien och Argentina (och specialfallet Kuba) visar upp betydligt mer positiva siffror än låginkomstländer som Bolivia, Guatemala och Haiti. Medellivslängden i regionen är till exempel 73,5, medan Bolivia och Haiti knappt når upp till 66 respektive 61,5.  

Mödra- och barnadödlighet har gått ner

Barnadödligheten har i genomsnitt halverats de senaste tjugo åren, från 42,4 till 18,7 dödsfall per 1000 födda barn. I en internationell kontext är det fyra gånger lägre än Afrika och hälften av Asiens och Arabvärldens siffror. Även mödradödligheten har gått ner och ligger på 87 dödsfall per 100 000 födslar.

De ojämna utvecklingen syns även här. Medan länder som Chile och Kuba ligger på samma nivå som Europa när det gäller barnadödlighet (runt 7 per 1000, Kuba till och med lägre) visar Bolivia och Haiti upp siffror på nära 50 dödsfall per 1000 födslar, alltså högre än genomsnittet 1990. Samma mönster gäller mödradödlighet, där Guatemala, Paraguay, Peru och Bolivia utmärker sig i den lägre extremen med siffror på 150 till 300 och Haiti med hela 630 dödsfall.

Runt 1,9 miljoner människor i Latinamerika och Karibien lever med HIV/AIDS. Det anses vara en internationellt låg siffra. Spridningen av HIV/AIDS har stabiliserats tack vare ett flertal framgångsrika upplysnings- och preventionskampanjer i regionen. Satsningen på allmän tillgång till bromsmediciner, behandling och tester har även gjort att dödsfall relaterade till sjukdomen har avtagit. I Karibien är dock utbredningen är stor, med siffror som endast överträffas av Afrika söder om Sahara.

Malaria och tuberkulos minskar

2008 rapporterades drygt 600 000 fall av malaria i regionen, vilket är en minskning på 45% sett över de senaste tio åren. Förekomsten av sjukdomen är relativt låg jämfört med de mest utsatta områdena i världen. Malariasmittan återfinns i drygt tjugotalet länder och innebär en risk, i olika grad, för cirka 125 miljoner människor. De flesta av fallen orsakas av den mindre elakartade parasiten Plasmodium vivax, motför i Afrika där den dödligare formen Plasmodium falciparum är mycket mer utbredd. 2008 rapporterades mindre än 200 dödsfall relaterade till sjukdomen, vilket är en halvering från 1990. I FN-rapporten Frente a un mundo cambiante: las mujeres, la población y el clima från 2009 varnar man dock för att den globala uppvärmningen riskerar att omintetgöra de senaste årens lyckade satsningar genom att åter sprida sjukdomen till områden där den pressats tillbaka.

Även förekomsten och dödsfallen av tuberkulos har halverats de senaste tjugo åren, från 96 fall varav 9 med dödlig utgång per 100 000 invånare till 44 respektive 5. Ungefär hälften av de drygt 200 000 fallen är av den allvarligare sorten. De länder som har gjort störst framsteg är återigen de med störst ekonomiska resurser som har som kunnat satsa på stora nationella program för kontroll och behandling av sjukdomar, som Argentina, Brasilien, Chile och Mexiko samt Kuba.

Ojämlik tillgång till sjukvård

Även inom länderna påverkar regionens sociala och ekonomiska klyftor hälsosituationen. Regionen har världens största klyftor mellan rika och fattiga. Cirka 35% av regionens invånare lever i fattigdom, varav drygt 12% i extrem fattigdom. Den rikaste 20 procenten  av befolkningen har en inkomst på tjugo gånger mer än den fattigaste delen. I Bolivia erhåller den fattigaste delen av befolkningen endast 2 procent av landets totala inkomster. I Brasilien går över 60% av BNP direkt till den rikaste femtedelen. Vad som är än mer alarmerande är dock att de historiskt sett mer jämlika länderna uppvisar allt större klyftor.

Hälsosituationen undgår inte denna förbannelse. Minst 125 miljoner människor beräknas sakna tillgång till sjukvård. Medan höginkomsttagare i urbana områden åtnjuter tillgång till avancerad behandling så är folk på landsbygden, ursprungsfolk, grupper med afrikanskt ursprung, kvinnor samt prostituerade kraftigt marginaliserade. 

I länder med stor andel ursprungsfolk, som Ecuador, Peru och Bolivia, har barnadödligheten hos denna folkgrupp visserligen minskat under de senaste tjugo åren, men samtidigt har skillnaden jämfört med resten av befolkningen legat kvar på samma nivå.

Alla de senaste rapporterna instämmer alla i att det behövs större politisk vilja och kraftfullare åtgärder riktade mot de allra mest utsatta för att få bukt med problemet.

Text: Marcus Berglund Foto: Frida Larsson

Källor:

Health in the Americas, Basic indicators 2009. Pan American Health Organization, WHO. 2010.

Health in Latin America and the Caribbean. CSIS. April 2009.

Objetivos de Desarollo del Milenio, La progresión hacia el derecho a la salud en América Latina y El Caribe. Naciones Unidas, PNUD. November 2008.

Estado de la población mundial 2009. Frente a un mundo cambiante: las mujeres, la población y el clima. 2009.