USA:s Latinamerikapolitik är fortfarande till stora delar inriktad på militära och säkerhetsrelaterade satsningar. De som hoppades att president Barack Obamas uttalanden om ett "jämbördigt partnerskap" skulle resultera i en helt ny politik har därför anledning att känna sig besvikna. Det skriver tre amerikanska organisationer i en ny rapport.

Enligt rapporten hänger besvikelsen bland annat samman med den amerikanska regeringens senaste militära avtal med Colombia, dess tvetydiga reaktion gentemot militärkuppen i Honduras, samt administrationens misslyckande med att normalisera relationerna med Kuba.

- I år går 47 procent av Washingtons mer än tre miljarder dollar i bistånd till Latinamerika till militärer och poliskårer. Det är den högsta andelen på ett årtionde, och tyder på en obalans, säger Adam Isacson, analytiker vid organisationen Washington Office on Latin America, Wola och en av författarna till den nya rapporten, som heter "Waiting for Change".

Han menar att den bild som befolkningen i Latinamerika främst möter av Obamaadministrationen är av "militär" art. I rapporten uttrycker författarna en särskild oro över att det amerikanska Sydkommandot har en så ledande roll för relationerna med Latinamerika.

Den nya rapporten har sammanställts i samarbete mellan Wola, Latinamerikanska arbetsgruppens utbildningsfond, Lawgef, och Centret för internationell politik, CIP. Den ingår i en årlig sammanställning som gjorts de senaste 15 åren över USA:s politik gentemot Latinamerika.

Rapporten lyfter även fram vissa förändringar som man betraktar som positiva – däribland USA:s omfattande satsning för att hjälpa offren efter den förödande jordbävningen på Haiti. Rapportförfattarna påpekar även att Obama i nästa års budgetförslag vill genomdriva en liten sänkning av anslagen till USA:s "krig mot narkotikan" och i stället satsa större summor på att minska efterfrågan på narkotika i hemlandet.

Rapportförfattarna skulle dock vilja se en mer definitiv förändring i hur anslagen till Latinamerika fördelas – med betydligt mindre militära anslag, till förmån för utvecklingssatsningar i form av bland annat förbättrad sjukvård och kamp mot korruptionen.

Regeringen i Washington borde dessutom, enligt rapporten, understryka för Latinamerikas regeringar och befolkningar att man inte är ute efter att utöka sin militära makt i regionen, samt se till att den amerikanska utrikespolitiken styrs från utrikesdepartementet och inte av det militära Sydkommandot.

Den amerikanska regeringen uppmanas även att klargöra att man bryr sig lika mycket om skyddet av de mänskliga rättigheterna i länder som betraktas som nära allierade – främst Colombia och Mexiko, de två länder i regionen som är mottagare av det absolut största militära biståndet – som man gör i exempelvis Venezuela.

I april förra året sade Obama i samband med ett toppmöte att han ville verka för ett "jämbördigt partnerskap" med Latinamerika, och under valkampanjen 2008 kritiserade Obama sin företrädare George W. Bushs utrikespolitik i regionen. Detta skapade enligt rapportförfattarna orimligt stora förhoppningar om att den tidigare politiken med stora militära satsningar skulle överges. Nu har dock dessa förhoppningar till stora delar släckts, påpekar man i rapporten.

Text: Jim Lobe, IPS Nyhetsbyrå