"Vi vill bara ha vår frihet"

I hopp om att en dag få hålla hand på Arequipas gator utan att frukta glåpord och misshandel, grundade kompisarna Lourdes Puma och Marxy Condori för två år sen den lesbiska aktivistgruppen Movimiento Lesbia i Arequipa. Idag har de växt och blivit flera.

Vi är en grupp av lesbiska tjejer i blandade åldrar som vill synliggöra ett problem i vårt land som få vill kännas vid, förklarar Marxy Condori, från den lesbiska aktivistgruppen Movimiento Lesbia.

Leslie Quispe fortsätter:

- Är du med din flickvän i parken och polisen ser dig så slänger de ut dig. Då säger jag att jag är kvinna, jag är lesbisk, jag har rättigheter, varför slänger ni ut mig? Då säger de att de rättigheterna inte gäller där och att vi inte är normala, berättar hon.

Möter motstånd

Genom manifestationer och föredrag försöker Movimiento Lesbia sprida medvetenhet om vad det innebär att vara lesbisk i Peru och Arequipa idag. Det är ett tungt arbete som möter motstånd från flera håll samtidigt, inte minst inom familjen.

- Många gånger tar föräldrar sina tonårsdöttrar till psykologer om de berättar att de är homosexuella. Det borde inte vara så, föräldrarna borde ju stötta sina barns beslut, säger Daniela Cusi.

Diskrimineringen som lesbiska kvinnor får utstå stannar inte vid deras sexuella läggning. Det handlar också om deras kön.

- Just nu arbetar vi med en antivåldskampanj. Vi utsätts för våld av två orsaker, för att vi är kvinnor och för att vi är lesbiska, säger Marxy Condori.

Samma rättigheter och förmåner

I mars i år ska Perus parlament ta ställning till en ny lag som tillåter civilt äktenskap för homosexuella. Med stöd från det nationella nätverket för HBT-frågor, Red LGTB, har parlamentsledamoten Carlos Bruce lett arbetet i parlamentet.

Förutom ett formellt erkännande skulle ett samkönat äktenskap också innebära att homosexuella makar kan åtnjuta samma juridiska rättigheter som heterosexuella.

- Vi skulle ha samma rättigheter och förmåner som vanliga gifta par. Att kunna ärva varandra, få samma vård och försäkring som ett heterosexuellt par, säger Juli Cruz.

Om lagen träder i kraft eller inte återstår att se. Movimiento Lesbia har i alla fall hopp om att rätten till samkönat äktenskap ska öppna upp för att homosexuella får fler möjligheter i samhället.

- Jag hoppas att lagen om samkönat partnerskap kommer leda till att homosexuella får fler rättigheter, till exempel att adoptera, berättar Lourdes Puma.

Rättsväsendet skapar stereotyper

Ett problem som länge har bidragit till att diskrimineringen av lesbiska kvinnor har kunnat fortsätta i Peru är rädslan bland brottsoffer att anmäla brott till polisen. Istället för att försöka lösa det problemet menar Maria José Abarca att polisen snarare är en del av problemet.

- Egentligen är hela rättsväsendet färgat av homofobi och machismo och bidrar till att reproducera stereotyper. Därför är det svårt, säger Maria José Abarca.

Ett genombrott på den fronten ser dock ut att ha skett i Arequipa. Tack vare stödet från en kvinnojour pågår idag en rättsprocess med en lesbisk kvinna som målsägande.

- I det här fallet skedde misshandeln i hennes hem, hennes egen syster slog henne för att hon var lesbisk och det är faktiskt det första fallet här i Arequipa som har tagits upp i domstol, berättar Marxy Condori.

Utan jourens stöd hade misshandeln förmodligen aldrig blivit anmäld, tror Marxy Condori.

- Tjejen fick stöd av kvinnojouren för att anmäla misshandeln. Jag tror att om hon hade gått till polisen själv och sagt att min syster misshandlade mig för att jag är lesbisk så hade de bara skrattat åt henne. Men tack vare kvinnojouren var de tvungna att lyssna på henne, säger Marxy Condori.

Genombrott i katolska kyrkan

En av Perus och Latinamerikas allra största och äldsta institutioner är den katolska kyrkan. Det är en konservativ värdespridare med ett stort inflytande.

- Arequipa är en liten stad och är väldigt katolsk och konservativ. Det märks framförallt inom familjen. När man vet att det finns en familjemedlem som är homosexuell, betraktas det som en synd. Det är en stark makt som vi växer upp med och att utmana den innebär samtidigt att ifrågasätta flera värden som familjelivet vilar på, förklarar Marxy Condori.

En ny opinionsundersökning visar dock att världens katoliker är långt ifrån enade. I undersökningen som utfördes av opinionsinstitutet Bendixen & Amandi International tillfrågades 12 000 katoliker från hela världen om vad de exempelvis tyckte om samkönat äktenskap. I Latinamerika svarade nästan 40 procent att de var för samkönat äktenskap.

Förutom sitt engagemang i Movimiento Lesbia är Juli Cruz också troende katolik. Hon upplever att hon blir accepterad bland hennes troende vänner.

- Jag är katolik och är medlem i en kyrkogrupp. Mina kompisar har accepterat mig och jag kan delta som vilken annan katolik som helst. Folk i allmänhet har dock inte accepterat mig, framförallt de äldre generationerna, säger Juli Cruz.

Att inställningen till homosexualitet bland katoliker håller på att förändras märks också på den nye påven Franciskus. På en resa hem från Rio de Janeiro förra året tillfrågades påven om sin syn på homosexualitet. Han svarade då "Om någon är gay och söker Herren i god tro, vem är jag då att döma?".

Påvens förhållningssätt har också påverkat Perus katolska biskopar, menar Marxy Condori.

- Tidigare när HBT-rörelsen demonstrerade i Peru brukade biskoparna alltid fördöma protesterna. Sen påven Franciscus kom har de inte sagt något alls, säger hon.

Med hopp om en bättre framtid

Kampen för ett samhälle utan våld och diskriminering mot HBT-personer i Peru fortsätter. Movimiento Lesbia har anslutit sig till den kampen och fört den en bit på vägen.

- Vi blir alltid betraktade genom ett heteronormativt filter. Om vi avviker så har vi misslyckats, då klassas vi som onormala. Det här pågår inom flera olika områden, också inom politiken men vi kan göra motstånd och kämpa mot det. Det är en process, men nu har vi en närvaro, vi är organiserade och vi har ett mål, säger Maria José Abarcas.

Daniela Cusi drömmer om en tid då hon och andra lesbiska kvinnor i Arequipa ska slippa att känna rädsla.

- Om fem år hoppas jag att alla lesbiska tjejer i Arequipa, det finns många, vågar hålla varandra i handen på gatan utan att vara rädda, säger Daniela Cusi.För Juli Cruz har målet alltid varit lika enkelt som självklart.

- Vi vill bara ha vår frihet, säger Juli Cruz.

Text och foto: Martin Karlsson, Svalorna Latinamerika