”Vi kommer allt längre bort från sanningen”

Ett kors står på den plats där småbrukaren Adolfo Castro sköts till döds i Marina Kue / Foto: Conamuri
Ett kors står på den plats där småbrukaren Adolfo Castro sköts till döds i Marina Kue.

Fyra år efter den blodiga avhysningen av markockupanter i Curuguaty, Paraguay, är rättvisa fortsatt långt ifrån skipad.

Den 15 juni 2012 vaknade Curuguatyborna till skottlossningar. Över 300 beväpnade poliser försökte vräka ett hundratal småbrukarfamiljer som fredligt hade ockuperat mark i området Marina Kue, strax utanför staden. Elva småbrukare och sex poliser dödades i sammandrabbningarna.

Avhysningen beordrades av det paraguayanska företaget Campos Morombí. Företaget hyrde vid tidpunkten ut cirka 1800 omtvistade hektar mark i Marina Kue till jordbruksproducenter som främst odlade genmodifierad soja. När polisen gick in på det ockuperade området befann sig omkring 65 personer i där.

– Två av mina bröder mördares och ytterligare en av mina bröder står inför rätta för att ha ockuperat mark i Marina Kue, berättar den lokala småbrukarledaren Martina Paredes.

Solen lyser starkt och det blåser en behaglig bris i Argentinas huvudstad Buenos Aires, där vi deltar på CLOC/Vía Campesinas kongress. Martina har kommit hit med en hel delegation från Marina Kue för att vittna om massakern inför kontinentens småbrukarrörelser.

Enligt markockupanterna och flera folkrörelseorganisationer tillhör området Marina Kue staten. De menar att området är en del av de över sex miljoner hektar mark som delades ut på olaglig väg under Alfredo Stroessners 35 år långa diktarur.

Flera organsationer i Paraguay har uppmärksammat händelserna i Curuguaty. Bland annat stödnätverket Articulación por Curuguaty som granskar rättsprocessen kring händelserna i Curuguaty och ger stöd till offren.

– Jordockupanterna har inte begått olaga intrång genom att bosätta sig på marken. Marken i Marina Kue hade skänkts till staten av ett företag som hade skulder till staten. Problemet är att staten inte tilldelades marken på lagligt sätt, därför kunde företaget Campos Morombí tillskansa sig marken och hyra ut den, menar Concepción Oviedo, engagerad i Conamuri, en paraguayansk organisation för landsbygdskvinnor som ingår i Articulación por Curuguaty.

Folket kräver rättvisa

Utredningen av händelserna i Curuguaty har varit mycket bristfällig. Idag står 13 småbrukare anklagade för bland annat olaga intrång, kriminell sammanslutning och mord. Däremot pågår ingen officiell utredning gällande polisens agerande i samband med avhysningen.

– Redan från början har fallet utretts på ett oacceptabelt sätt. Åklagarmyndigheten har bara utrett mordet på de sex poliserna, medan morden på de elva småbrukarna förblir ouppklarade, säger Concepción Oviedo.

Articulación por Curuguaty anklagar den nuvarande konservativa regeringen för att motverka utredningen och genomförandet av en rättvis rättegång. Flera viktiga vittnen till händelserna i Curuguaty har mördats och bevis har försvunnit, däribland ett videoklipp från en helikopter som var på plats under massakern.

– Vi kommer allt längre bort från sanningen om vad som hände i Marina Kue. 

Kamp om mark

Massakern i Curuguaty ledde till en hastig riksrätt den 22 juni 2012 som resulterade i att Paraguays dåvarande vänsterpresident Fernando Lugo avsattes under kuppliknande former. Lugo anklagades för att bära ansvaret för händelsen och för att sympatisera med jordockupanterna i Curuguaty.

Småbrukarorganisationen Conamuri menar att massakern var ett montage som iscensatts för att bli av med Lugo och etablera en nyliberal politik som gynnar stora markägare och jordbruksföretag.

– Vi tror att massakern genomfördes för att lägga grunden till den parlamentariska statskuppen, säger Oviedo.

Under Lugos regering genomfördes undersökningar för att utreda vilka som var de rättmätiga ägarna till olika storgårdar som beslagtagits illegalt under diktaturen. Något som givetvis inte uppskattades av de aktuella brukarna. Dessutom stoppades flera genmodifierade grödor från att kommersialiseras i landet. Kort efter kuppen godkände de facto regeringen nya GMO-grödor som idag odlas helt lagligt.

Orättvis markfördelning

Två procent av befolkningen äger 85 procent av marken i Paraguay och enligt Oxfam täcker sojaodlingar hela 80 procent av jordbruksmarken. Odlingar som både kräver stora vattenmängder och starka växtgifter.

 – Unga småbrukare ges inte tillgång till mark! I dag arbetar vi på mark som tillhör våra föräldrar. Dessutom förvärrar sojaproducenterna vår situation genom att förorena våra vattenresurser och miljön, säger Martina Paredes med eftertryck.

Av samma skäl pågår fortsatt flera fredliga markockupationer runt om i Paraguay.

– Det är det enda sättet att göra sig hörd och sätta press på den paraguayska staten för att få mark, fastslår Martina Paredes.

 
Text: Oscar Barajas, Latinamerikagrupperna
Foto: Conamuri 
 

Fakta

Conamuri, en organisation för urfolkskvinnor och kvinnliga lantbrukare, driver kampanjen Somos observadores/as de Curuguaty vars syfte är att bevaka och synliggöra rättegångsprocessen som följt efter massakern i Curugaty. Händelserna i Curugaty har kommit att bli en symbol för den orättvisa markfördelningen i Paraguay där 85 procent av jordbruksmarken ägs av 2 procent av befolkningen. Händelserna har också medfört att den enorma makt som storföretagen inom det industriella jordbruket har i landet hamnat i fokus, såväl som effekterna av deras storskaliga odlinagar av genmodifierade grödor.