Våldsvåg i El Salvador väcker starka reaktioner

Våldsbrottsligheten i El Salvador har nått sådana proportioner att landets politiker nu diskuterar att utlysa "belägringstillstånd" i landets mest våldsdrabbade stadsdelar. Samtidigt höjs röster som menar att problemen bör lösas med hjälp av dödsskvadroner.

Kriminella grupper har på senare tid dödat flera poliser i El Salvador. Regeringen har svarat med att inrätta tre särskilda insatsstyrkor, som påminner om de militära specialstyrkor som fanns under det inbördeskrig som rasade i landet mellan 1980 och fram till 1992.

Från 1970-talet och fram till krigsslutet opererade dessutom dödsskvadroner i El Salvador, och både vanliga medborgare och poliser har på senare tid öppet talat om att nya dödsskvadroner borde bildas för att slå tillbaka de kriminella grupperna.

I parlamentet förs nu diskussioner om att införa "belägringstillstånd" i utsatta stadsdelar, något som i dess områden skulle upphäva befolkningens konstitutionella rättigheter, däribland deras mötesfrihet och rätten att röra sig fritt. Dessa stadsdelar skulle i praktiken bli hårt militariserade.

Ett hot mot demokrain

Planerna möter dock kritik.

- Det är mycket farligt att tala om införandet av belägringstillstånd och liknande, eftersom det skulle kunna ha en inverkan på de demokratiska processerna, säger Félix Arévalo vid den ekumeniska organisationen Ipaz.

Ipaz består av ledare för olika trosinriktningar som har gått samman för att arbeta för en fredlig lösning på det gängvåld som länge har plågat det fattiga El Salvador och dess 6,3 miljoner invånare.

Sist ett belägringstillstånd utlystes i landet var i november 1989, i samband med inbördeskriget.

El Salvadors nuvarande president Salvador Sánchez Cerén är en tidigare ledare för vänstergerillan FMLN. Gruppen förvandlades till ett politiskt parti efter fredsöverenskommelsen 1992 och har styrt landet sedan 2009.

Enligt regeringen hänger den senaste våldsvågen samman med att flera ledare för de kriminella gängen MS13 och Barrio 18 i mitten av februari förflyttades till en säkerhetsanstalt. För drygt tre år sedan kom dessa rivaliserande gäng överens om en vapenvila, vilket ledde till att antalet mord minskade drastiskt. Men i maj 2013 bröts vapenvilan efter att en av de drivande krafterna bakom förhandlingarna, justitieminister David Munguía, tvingats avgå från sin post.

Tjänstemän dödas

Enligt Raúl Mijango, som deltog i förhandlingarna mellan gängen, så har förflyttningen av gängledarna till en säkerhetsanstalt lett till att yngre och våldsammare medlemmar nu har tagit över ledarskapet.

- Det sista dessa unga män är intresserade av är att få ett slut på konflikten, säger Raúl Mijango.

På kort tid har 20 poliser och sex militärer dödats, samt en åklagare och sex fängelsevakter. Under samma period har även dussintals gängmedlemmar skjutits till döds av polis och militär.

Den 18 april sköts nio gängmedlemmar till döds av militärer i staden Zacatecoluca. Vissa poliser har öppet börjat tala om att gängmedlemmarna förtjänar att dö.

- När gängmedlemmarna närmar sig oss så kommer vi att döda dem, sade en maskerad polis nyligen i en intervju med en lokal tv-station.

På sociala medier cirkulerar samtidigt flera amatörvideor där poliser och vanliga medborgare uppmanar till att likt dödsskvadroner under kriget ge sig ut för att ta hand om gängmedlemmarna.

Ett av världens våldsammaste länder

Mars månad blev den blodigaste på över ett decennium, då hela 481 mord rapporterades i landet. Redan innan den senaste våldsvågen var El Salvador ett av de mest våldsamma länderna i världen, och förra året begicks det 63 mord per 100 000 invånare. Detta kan jämföras med ett globalt genomsnitt på 6,2 mord per 100 000 invånare, enligt FN-organet UNODC.

Félix Arévalo vid organisationen Ipaz menar samtidigt att den senaste våldsvågen hade kunnat undvikas.

- Eskaleringen hade uteblivit om det hade gjorts försök att föra samtal med gängen, säger han.

Samtidigt är de flesta politiska partier motståndare till tanken på att förhandla med gängen, eftersom ilskan mot grupperna är så stor bland allmänheten.

I januari meddelade regeringen att det är uteslutet att föra någon dialog med gängen, som uppskattas ha runt 60 000 medlemmar. Regeringen arbetar för närvarande med ett flerårigt program som syftar till att minska våldet och kriminaliteten - bland annat genom att skapa fler arbetstillfällen för ungdomar som hamnat på glid.

I praktiken har dock regeringen främst satsat på polisiära och militära insatser mot gängen. Men det är helt fel väg att gå, enligt Félix Arévalo.

- Det som behövs är färre polisinsatser och fler preventiva satsningar. Vi har rört upp ett getingbo och regeringen har agerat fel. Det går inte att genomföra en plan som innebär att mängder av människor dödas, säger han.

Text: Edgardo Ayala/IPS