Stora problem möter deporterade i El Salvador

Närmare 50 000 salvadoraner skickades under förra året tillbaka till hemlandet efter att ha deporterats från USA eller Mexiko, vilket var en kraftig ökning jämfört med föregående år. I det fattiga El Salvador väntar inga hjälpinsatser på dem som tvingats återvända.

Uppskattningsvis 2,5 miljoner salvadoraner lever i USA, varav en stor majoritet som papperslösa. Många fler av El Salvadors sex miljoner invånare vill inget hellre än att själva ta sig till drömlandet i norr.

För Julio César Cordero blev dock den amerikanska drömmen mycket kortvarig. Han försökte ta sig till Texas, men greps redan i södra Mexiko och har precis sänts hem igen. Han ser nedslagen ut när han kliver av den buss som skjutsat tillbaka honom till huvudstaden San Salvador. I sin hand bär han sin enda packning - en plastpåse med några få klädesplagg.

- Jag vill kunna erbjuda min son en bättre framtid, så jag kommer nog att göra ett nytt försök igen, säger Julio César Cordero till IPS.

Han går till det immigrationskotor som inrättats för salvadoraner som gripits och skickats tillbaka under sin resa mot USA.

- Samtidigt är det också befriande att komma tillbaka till hemlandet, säger han.

Ökat antal avvisade

Varje dag anländer minst 150 nydeporterade salvadoraner via flyg från USA eller bussar från Mexiko. Under förra årets första elva månader anlände nästan 48 000 avvisade, vilket var en ökning med 43 procent jämfört med föregående år.

Det stora antalet återvändande utgör en stor utmaning för det fattiga landet, där arbetslösheten är hög och där en majoritet av dem som har ett arbete återfinns inom den informella sektorn. De deporterade själva och representanter för olika organisationer påpekar att myndigheterna inte har några stödprogram att erbjuda.

Många av de återvändande hade hunnit rota sig i USA och tvingas nu återvända utan något stöd, och blir dessutom ofta stigmatiserade eftersom den allmänna uppfattningen i hemlandet är att de flesta som deporteras är gängmedlemmar eller kriminella.

- Vi skulle vilja ha hjälp att få ett jobb, starta ett företag eller få ett lån, säger Antonio, som inte vill uppge sitt efternamn.

Antonio bodde i San Francisco i fem år där han arbetade som vårdbiträde och kock. År 2010 återvände han dock till hemlandet eftersom hans mamma blivit sjuk. Två år senare försökte han återvända till USA, men efter att ha kommit över gränsen greps han och skickades tillbaka.

- Det är svårt att återvända, jag kom hem utan ett öre men med stora skulder, berättar han.

Saknar arbetsintyg

Antonio vill att myndigheterna ska hjälpa de deporterade att få möjlighet att ta banklån så att de kan starta egna företag. Men det är i stort sett omöjligt, påpekar César Ríos, som är ordförande för migrantorganisationen Insami.

- Bankerna gör misstaget att tro att en deporterad bara kommer att använda pengarna till att betala för en ny resa till USA, säger César Ríos till IPS.

Insami arbetar för att de deporterade ska ges en möjlighet att komma in i arbetslivet i hemlandet. Ett av problemen är att de flesta saknar papper på den arbetslivserfarenhet de tillägnat sig i USA.

- Vi är inte kriminella, utan vi förtjänar en chans, upprepar Antonio flera gånger.

Det finns en felaktig uppfattning bland många salvadoraner om att de som deporterats är kriminella. De som avvisas ur USA förses med handfängsel under resorna tillbaka och väl på flygplatsen möts de av tungt beväpnade poliser.

- De blir knappast välkomnade, utan behandlas som kriminella, säger Karla Salas, som är människorättsexpert vid universitetet IDHUCA.

Bemötandet vid flygplatsen förstärker fördomarna enligt Karla Salas. Detta trots att en studie genomförd vid IDHUCA visar att 70 procent av de deporterade aldrig varit misstänkta för något brott.

El Salvadors migrationsmyndigheter, DGME, medger att mottagandet av de deporterade måste förbättras.

- Vår plan är att mottagandet av våra landsmän ska bli mer humant, säger DGME:s språkrör Mauricio Silva till IPS.

Enligt Mauricio Silva planerar landets regering även att skapa program som ska förbättra möjligheterna för de som återvänder att få arbete i hemlandet.

Text: Edgardo Ayala/IPS