Stora frågor skjuts på framtiden efter kompromiss i Lima

Efter utdragna förhandlingar i Lima enades delegater från 195 länder om ett minimum av åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Det är ett steg på vägen mot en global klimatöverenskommelse i Paris nästa år - men innehållet betraktas som tunt.

Det är ännu inte klart hur det ska kontrolleras att länder uppfyller de åtaganden som krävs när det gäller utsläppsminskningar eller hur förluster och skador till följd av klimatförändringar ska hanteras. Det uppger företrädare för organisationer som IPS talat med.

Överenskommelsen i Lima innebär att alla länder ska presentera sina förslag på utsläppsminskningar helst i mars nästa år och att rika länder ska hjälpa fattigare länder genom investeringar i klimatsmart teknik eller bistånd. Samtidigt menar kritiker att fokus på utsatta befolkningar - jordbrukssamhällen, kustsamhällen och ursprungsbefolkningar, kvinnor och fattiga grupper i samhället - saknas i överenskommelsen.

För första gången är världens länder överens om att även världens fattiga länder ska minska sina utsläpp.

- Vissa kompromisser nåddes mellan industriländer och utvecklingsländer, men resten av överenskommelsen som gäller klimatåtgärder är tyvärr betydligt svagare. De stora frågorna har skjutits på framtiden och textens juridiska status är oklar, säger Sven Harmeling, vid biståndsorganisationen Care International.

Det kommer att visa sig hur stark överenskommelsen är vid nästa möte i Genève i februari förutspår han.

NGOs kritiska

Organisationer som Oxfam, Climate Action Network och Friends of the Earth var mycket kritiska till resultatet. Enligt miljöorganisationen Friend of the Earth har "inget gjorts för att förhindra klimatförändringarnas katastrofala följder".

- Finansiering av klimatåtgärder är brådskande eftersom utsläppen ska ha nått sin högsta nivå innan 2020, säger Tasneem Essop, klimatsamordnare för Världsnaturfonden, till IPS.

Om inga åtgärder vidtas kommer extrema väderfenomen, torka och sämre skördar drabba befolkningar i länder som bär minst ansvar för klimatförändringarna.

Klimatanpassning och finansiering är frågor som lämnats olösta till mötet i Paris nästa år.

Vetenskapliga studier visar att den globala temperaturökningen inte får överskrida två grader Celsius och att en minskad användning av fossila bränslen är avgörande för att uppnå detta.

- Resultatet av mötet är katastrofalt och motsvarar inte alls våra förväntningar. Rika länder tar kliv bakåt i allt som rör klimatanpassning och förluster och skador till följd av klimatförändringar, säger Harjeet Sing, kampanjledare vid hjälporganisationen Actionaid.

FN:s gröna fond som ska hjälpa fattiga länder med klimatomställningar har hittills tagit emot bidrag på motsvarande nära 77 miljarder kronor. Det motsvarar en tiondel av det som världens länder har lovat att bidra med till fonden årligen år 2020.


Text: Diego Arguedas Ortiz/IPS