Stor vattenbrist plågar Nicaragua

Trots att Nicaragua har de största vattenresurserna i Centralamerika är landet drabbat av en svår vattenbrist. I delar av huvudstaden fungerar vattenkranarna bara ett par timmar under natten varje dygn.

Vattenkrisen är en av de värsta som drabbat Nicaragua på över ett halvt århundrade. Detta i ett land där ordet vatten ingår i nationens namn, "agua" betyder vatten på spanska, och krisen har förvärrats av klimatförändringar, avskogning och jorderosion.

María Esther González är en av många invånare i huvudstaden Managua vars liv har påverkats av vattenbristen. Hon bor i ett fattigt kvarter där kranvattnet under de senaste åren bara är påslaget knappa två timmar om dygnet. María Esther González berättar att hon sovit dåligt de senaste fyra åren, eftersom hon hela tiden måste vara beredd mellan klockan elva på kvällen och tre på natten - eftersom det är någon gång under den tiden på dygnet som vattnet är tillgängligt.

När väl vattnet kopplas på har hon knappt två timmar på sig att fylla på vattenbehållare och tvätta kläder åt familjen, för sedan stängs vattnet av igen.

- I fyra år har jag tvingats hålla vakt sent på nätterna för att kunna samla vatten för våra dagliga behov, säger María Esther González till IPS.

Ibland kan det dock gå upp till tre dagar innan vattnet fungerar igen. Då tvingas vattendistributören Enacal skicka ut tankbilar med vatten till många områden i huvudstaden.

Sinade brunnar

Problemen har fått mest uppmärksamhet i Managua - vars namn också innehåller ordet "agua" - eftersom medierna har rapporterat om hur befolkningen gått ut på gatorna och protesterat. Men problemen finns i hela landet och har slagit hårt mot landets dryga sex miljoner invånare - särskilt mot befolkningen på landsbygden.

Arístides Álvarez, vid organisationen Kommittén för dricksvatten och sanitet, säger till IPS att tusentals människor på landsbygden har drabbats mycket hårt då deras brunnar eller de floder där de brukat hämta vatten, nu sinat.

- I dag tvingas människor gå långt för att hitta vatten, medan de som har råd köper det från bönder som har egna brunnar. Problemet är att inte alla har råd med detta, säger Arístides Álvarez till IPS.

Han berättar att många familjer på landsbygden väntar desperat på den regnperiod som brukar infalla mellan maj och oktober. Men i år var nederbörden under maj betydligt mindre än vanligt.

Ruth Selma Herrera, som tidigare var ordförande för vattendistributören Enacal, säger att problemen även beror på bristande investeringar. Enligt henne krävs det investeringar på motsvarande minst 1,2 miljarder kronor för att få distributionen att fungera.

- Detta behövs för att förbättra distributionsnätverket, eftersom rören är gamla och förlusterna på grund av läckande rör är enorma, säger hon.

Minskad matproduktion

Nicaraguanska stiftelsen för ekonomisk och social utveckling, Funides, har i en rapport varnat för hur en fortsatt torka kan komma att påverka befolkningen som lever i en redan torr region i landets nordöstra och centrala delar. Där bor runt en miljon människor som liksom förra året riskerar att drabbas av en minskad livsmedelsproduktion på grund av bristen på nederbörd.

Förra året tvingades nicaraguanska myndigheter skicka humanitärt bistånd till denna region, i form av mat, vatten och läkemedel, på grund av torkan som uppstod i samband med väderfenomenet El Niño.

Miljöforskaren Jaime Incer Barquero, som är rådgivare till landets president, säger till IPS att klimatförändringarnas effekter som torka och översvämningar blir tydliga i samband med väderfenomenen El Niño och La Niña.

Detta samtidigt som Centralamerikas två största sjöar, samt många floder och flodområden finns i Nicaragua.

Flera organisationer har påpekat att jorderosionen i landet är tio gånger högre än maxnivån för att jordbruket ska kunna ge bästa möjliga resultat. Enligt forskningsorganisationen Internationella centret för tropiskt jordbruk, Ciat, har skogsskövlingen i Nicaragua skapat en oåterkallelig jorderosion i landet.

Jaime Incer Barquero säger att det är absolut nödvändigt att man får bukt med jorderosionen.

- Om det inte sker kommer vi inom 50 år inte längre att kunna kalla oss Nicaragua, och vatten kommer bara att finnas kvar som ett avlägset minne.

Text: José Adán Silva/IPS