Staden som bara är känd för sina föroreningar

En majoritet av befolkningen i industristaden Bajos de Haina i Dominikanska republiken rapporteras lida av åkommor som astma, lung- eller magproblem. Trots att staden klassats som en av de mest förorenade i världen fortsätter fler än hundra fabriker att spy ut giftig rök över invånarna.

Den viktiga hamn- och industristadens stränder är täckta med skräp, sophanteringen fungerar inte som den ska och luften är mycket förorenad.

- Den enda gången som vi nämns i nyheterna är i samband med att detta är en av världens mest förorenade platser, säger läraren Adriana Vallejo från Bajos de Haina.

Hon hänvisar till den lista över världens tio mest förorenade platser som återkommande presenteras av New York-baserade Blacksmith Institute. I institutets senaste rapport från 2013 hamnade Bajos de Haina på tredje plats, efter Dzerzjinsk i Ryssland och Tjernobyl i Ukraina, staden som drabbades av en kärnkraftskatastrof 1986.

- De i toppen bryr sig inte om miljöproblemen. Vi här längre ner kan i praktiken inte göra någonting, säger Adriana Vallejo.
 

En fattig stad

Enligt en kartläggning som gjordes förra året i Dominikanska republiken så lever en tredjedel av de 159 000 invånarna i denna förorenade stad i fattigdom.

Adriana Vallejo berättar att befolkningen anordnar protestmarscher när miljösituationen blir särskilt svår.

- Folk tvingas ut på gatorna för att protestera mot allvarliga problem som när det startats bränder på soptippen och röken lägger sig över staden.

Ett oljeraffinaderi och stadens industri, som tillverkar bland annat kemiska produkter, läkemedel och metaller, släpper årligen ut stora mängder av bland annat formaldehyd, bly, ammonium och svavelsyra. Sammanlagt har utsläpp av 84 farliga ämnen identifieras, varav 65 klassas som särskilt farliga.

Även floder och kust förgiftas av utsläppen. Vetenskapliga studier har visar att en majoritet av lokalbefolkningen lider av olika åkommor, däribland diarré, astma och luftvägsinfektioner.

På soptippen ligger enorma mängder hushållsavfall i öppen dager. Matematikläraren Juan Ventura visar platsen där soptippen ligger. Han berättar att det låg en skog här tidigare, där han brukade leka som barn.

- Här dumpas stadens sopor utan några som helst kontroller. Det är ynkligt att de lokala myndigheterna inte satsar på återvinning. En del människor söker igenom soporna på egen hand, utan skyddsutrustning, säger Juan Ventura, samtidigt som han pekar mot ett dussintal män och kvinnor som letar igenom sopberget i jakt på material som kan säljas.

En av dem som letar genom soporna är en kvinna som är inflyttad från grannlandet Haiti. Hon berättar att hon tjänar rätt bra på att leta upp plast som hon sedan kan sälja till återvinning.


Miljölagar tillämpas inte

Miljöproblemen i Bajos de Haina hänger enligt de flesta samman med avsaknad av miljölagstiftning under många år. I ett av stadens kvarter låg det i 20 års tid en återvinningsanläggning för batterier som skapade enorma problem. Anläggningen drevs nästan helt utan kontroller och befolkningen i området är utsatta för extremt höga blynivåer. I ett årtionde protesterade lokalbefolkningen mot anläggningen innan landets myndigheter till sist beslutade att stänga den 1999.

För femton år sedan infördes en ny miljölag, men enligt lokalinvånarna tillämpas den långt ifrån fullt ut.

- Det finns ingen respekt för miljön. Fabrikerna kontrolleras inte, de dumpar sitt avfall i floderna eller genom sina skorstenar. Situationen har bara blivit värre med åren, säger rörmokaren Mackenzie Andújar, som lever i närheten av den förorenade stranden Gringo i stadens utkant.

Floden Ñagá, som har sitt utlopp vid stranden, är svårt förorenad av sopor. Plastflaskor, förpackningar och gamla textilier ligger spridda längs stranden, medan barn leker ute i vattnet. Utsikten består av rökpelare från den närliggande fabrikerna. 

Text: Ivet González/IPS