Skolmaten blev uppsving för brasilianska småbönder

Nyttigare och godare mat, bättre ekonomi för småbrukare. I Brasilien syns flera positiva effekter av lagen om lokalt producerad skolmat. Foto: Béria L. Rodríguez/Wikimedia Commons

För sju år sedan infördes en lag i Brasilien som slår fast att landets skolbespisningar ska köpa in en del av sina råvaror från lokala familjejordbruk. Nu har modellen kopierats i ett flertal andra länder.

År 2009 infördes en lag som innebär att minst 30 procent av de pengar som landets kommuner får till skolmat ska användas för inköp från lokala familjejordbruk. Lagen innebär att många småbönder plötsligt fått tillgång till en ny och viktig marknad.

- Men det innebär också att matens kvalité förbättrats, säger tvåbarnsmamman Jaqueline Lameira.

Hon är med i ett råd som granskar skolmaten i Itaboraí. I denna kommun kommer mer än 40 procent av de frukostar och luncher som serveras i skolorna från lokala småbönder, enligt Inaiá Figueiredo, som är chef för näringsfrågor vid den lokala jordbruksmyndigheten. Skillnaderna är enligt henne stora jämfört med tidigare. Numera är den mat som serveras i skolorna betydligt mer varierad - och mer grönsaksbaserad.

- Efterrätterna består av frukt, aldrig godis, och juicen är sötad med lokalt producerad honung i stället för socker, berättar Inaiá Figueiredo.

Barnens aptit har ökat
Penha Maria Flausina arbetar som skolkock vid João Baptista Caffaro-skolan som ligger i ett fattigt område.

- Barnen äter allt och ber om påbackning, säger hon skrattade medan hon visar upp majs, okra, squash och färsk frukt som precis anlänt till skolans skafferi.

Lagen som klubbades igenom 2009 hade en lång förhistoria och infördes trots hårt motstånd från vissa starka grupper, berättar ekonomen Francisco Menezes för IPS. Han var genom organisationen Consea med och drev fram förändringen.

- Skolmatsindustrin är enorm och omfattar i dag 45 miljoner elever. Tidigare dominerades den av företag som ibland hade kontrakt för alla skolor i vissa kommuner. Och när leverantörer får monopol uppstår ofta en kombination av låg kvalitet och högre priser, säger Francisco Menezes.

Numera får de företag som motsatte sig lagen nöja sig med som mest 70 procent av marknaden. Fast Francisco Menezes påpekar att lagen efterlevs olika mycket i olika delar av landet.

- Vissa kommuner följer lagen, andra inte. Sen finns det en del kommuner i södra Brasilien där hundra procent av råvarorna numera kommer från familjejordbruk.

Efterlängtad lag
Småodlaren Idevan Correa i Itaboraí säger att lagen var efterlängtad.

- Den borde ha funnits redan när slaveriet avskaffades, säger Idevan Correa, som är ordförande för ett lokal bondeförbund.

Själv kan han numera sälja majs, bönor, potatis och frukt till de lokala skolorna för sammanlagt motsvarande 45 000 kronor om året. Det är den övre gräns som är tillåten för varje lokal odlare.

- Det är bra med en övre gräns som gör det möjligt för fler odlare att sälja, säger han.

Han påpekar att de lokala skolorna köper in maten till "butikspriser", samt att myndigheterna bistår med transporterna. Detta skiljer sig från försäljningen på de vanliga marknaderna då en del av förtjänsten försvinner till mellanhänder som betalar sämre.

Den brasilianska modellen att koppla samman familjejordbruk med satsningar på skolmatsprogram har sedan den infördes kopierats i flera andra länder i Latinamerika och Afrika, däribland Bolivia, Mali, Moçambique och Senegal. 

Text: Mario Osava/IPS
Foto: B
éria L. Rodríguez/Wikimedia Commons