Sen kompensation för dammbygge kritiseras

Kritiken växer efter att åtgärderna för att kompensera för de negativa sociala konsekvenserna av dammbygget Belo Monte i Amazonas har försenats.

Sedan dammprojektet inleddes 2011 längs Xingu-floden i Brasilien har över en miljard dollar avsatts för att kompensera för hur miljö och lokalsamhällen påverkas av bygget. Summan motsvarar nära 13 procent av kostnaderna för projektet. Drygt 400 000 människor lever i området och utslaget per person handlar det om 2 500 dollar, motsvarande drygt 20 000 kronor per person.

Men den ekonomiska kompensationen från energibolaget Norte Energia som bygger dammen har inte tystat kritiken eller stoppat protesterna – eftersom många menar att den kommit alldeles för sent.

- De kompenserande åtgärderna sker alltför långsamt, i motsats till det snabba byggandet av dammen, meddelade nyligen Foro de Defensa de Altamira, en paraplyorganisation för grupper som motsätter sig dammbygget.

Försvagade rättigheter 

Foro de Defensa de Altamira menar att förseningarna har orsakat kaos. Planen var att många projekt skulle genomföras innan dammbygget kommit igång. Sjukhus, kliniker, skolor och andra projekt har inte färdigställts förrän nu - trots att behovet av dessa var som störst för två år sedan när många människor kom till regionen för att arbeta med bygget. Paraplyorganisationen menar också att Funai, den statliga myndighet som arbetar för ursprungsfolkens rättigheter, har försvagats under byggandet av dammen.

Från 2010 till 2012 distribuerades mat i form av halvfabrikat till ursprungsbefolkningen i området. Det ledde till radikalt förändrade matvanor och till en ökad undernäring bland barn samt ökad barnadödlighet.

Altamira är den stad som påverkas mest av dammprojektet och en tredjedel av befolkningen i området bor i staden. För tio månader sedan installerades ett vatten- och avloppssystem, men det har ännu inte tagits i bruk. Ledningar har ännu inte dragits till bostäder och företag efter att förhandlingar kört fast mellan Norte Energia, stadens ledning och ett lokalt sanitetsbolag.

- Dessutom finns inget system för avrinning efter stormar med i planerna. Staden har inte krävt det av företaget eller formulerat det i villkoren, säger João Batista Pereira från organisationen Fundación Vivir, Producir y Preservar, som arbetar för en hållbar utveckling i Amazonas.

Detta trots att ett sådant system är särskilt viktigt för städer i Amazonas där skyfall är vanliga.

Flexibla tolkningar av lagen

Dammbygget måste ske i enlighet med riktlinjer från landets miljömyndighet. Dock har det visat sig att reglerna är föremål för flexibla tolkningar. Vidare har planerna på att skapa verklig utveckling kommit med sent i processen när det är svårt att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa konsekvenserna.

Belo Monte kommer att bli världens tredje största vattenkraftverk och den nästa största i Brasilien. När dammen står klar beräknas den ha en kapacitet på 11 233 megawatt. När den är fullt ut i drift väntas den dock förvärra den kraftiga säsongsmässiga nedgången i produktionen av vattenkraft under det andra halvåret varje år. Detta eftersom Xingu-floden har stora variationer i sitt flöde mellan april och september, under årets torraste period. Kritiker menar att det inte finns ett sämre val av flod för den typen av kraftverk vars dammar inte lagrar vatten för de torra månaderna.

Belo Monte beräknas stå för tolv procent av landets totala vattenkraft vilket innebär att den minskade elproduktionen under april till september väntas få enorma konsekvenser. Efterfrågan på energi från smutsigare och mer kostsamma värmekraftverk väntas därmed öka.

Text: Mario Osava/IPS