Politiska fångar från Huehuetenango friges

Det blev jubel i rättssalen när beskedet om frigivning kom. Foto: Jhonathan F. Gómez / www.GHRC-USA.org

Det har gått över ett år sedan samhällsledarna från norra Huehuetenango på falska grunder häktades och sedan dess suttit fängslade i väntan på rättegång. I fredags kom äntligen domstolens beslut – de politiska fångarna från Huehuetenango ska friges.

Den 26 februari förra året greps Adalberto Villatoro, Fransisco Juan Pedro och Arturo Pablo Juan från Barillas. En månad senare greps de lokala ledarna Rigoberto Juárez och Domingo Baltazar från Santa Eulalia, när de befann sig i Guatemala City för att anmäla en attack mot närradiostationen Snuq’ Jolom Konob. Bernardo Ermitaño López Reyes från Barillas greps även han i huvudstaden när han i juni samma år bevittnade en rättegång. Mynor Lopez, också från Barillas, är den som suttit fängslad längst tid sedan han greps i september 2013. De är alla lokala samhällsledare och försvarare av vatten- och markrättigheter i norra Huehuetenango, och därmed motståndare till vattenkraftsprojekten i området.

Glädjetårar vid beskedet

Den 6 juli, efter över ett år i häkte, inleddes rättegången. Till anklagelserna hörde olagligt tillfångatagande, olaga tvång, samt anstiftan till brott. Under de nästan tre veckor som rättegången pågick lyssnades det till ett stort antal vittnen och experter som kallats från båda parter. Den 22 juli beslutade till sist domstolen att släppa dem alla fria. När domen kom brast folk ut i glädjetårar och ropen ”Frihet, frihet” skallade i rättssalen.

Fem av männen förklarades helt oskyldiga medan två dömdes, av en oenig domstol, till tre års respektive sex månaders fängelse för förhindrande av rättvisan och olaga tvång. Detta trots att målsäganden i fallen inte befunnit sig på plats för att avge sina vittnesmål. Dock ansåg domstolen att de båda männen genom sin tid i häktet redan avtjänat sina straff och även de kunde släppas på fri fot.

Domen är trots allt en seger för människorättsförsvarare i Guatemala och ett erkännande av den kriminalisering de systematiskt utsätts för. Godtyckliga frihetberövanden och överdrivet utdragna rättsprocesser är vanliga strategier för kriminalisering av de som kämpar för mänskliga rättigheter och särskilt drabbade är de som tillhör ursprungsbefolkningen.

Den svenska organisationen Kristna Fredsrörelsen har medföljt sex av de sju människorättsförsvararna och deras familjer under den långa rättsprocessen. Det har varit en tuff tid för de anhöriga, såväl psykiskt som ekonomiskt. Vid midnatt samma dag som domen kom släpptes männen och kunde äntligen återförenas med sina familjer.

Text: Helena Ström, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala
Foto: Jhonathan F. Gómez / www.GHRC-USA.org