”Poesin är en motståndshandling”

Kan poesi förändra världen? Och vilken roll spelar poesin i dagens Latinamerika? Under en poesifestival i La Paz träffade Latinamerika.nu latinamerikanska poeter för att samtala om ämnet.

Poeterna avlöser varandra på en liten upphöjd scen som satts upp på ett soligt torg i centrala La Paz. Unga förmågor från olika delar av Bolivia värvas med mer välkända poeter som bjudits in från bland annat, Uruguay, Argentina och Spanien.

Mille Torrico från Cochabamba, är en av de unga poeter som kommit till La Paz för att presentera några av sina dikter. Efter uppläsningen stannar hon kvar för att dela med sig av sina tankar om poesins roll i samhället.

- Jag tror inte att poesin har en specifik betydelse just för Latinamerika. Poesin i dag är globaliserad och sammanblandad och därmed blir även betydelsen global. Poesin i Bolivia kan fortfarande belysa till exempel gruvindustrin, vilket vi har hört under uppläsningen tidigare, men den kan lika väl handla om Facebook eller Nike.

Mille tror på poesin som en enande kraft och har goda erfarenheter från projekt tillsammans med poeter från Chile.

- Poesin är bra på att ena folk. Till exempel har Bolivia och Chile länge varit osams politiskt och det är något som poesin delvis kan råda bot på. Det knyts viktiga kontakter mellan länderna genom poesin.

Kan poesin bli ett verktyg för kvinnor att göra sina röster hörda?

- Ja det kan hända, men man får inte tro att det är så enkelt. På den senaste festivalen som jag deltog i, kom det fram en person till mig och sa: "Vad tänker du om jag säger att det gör mig sjuk att höra kvinnor läsa upp sina dumma kärleksdikter." Jag tror att det är bra att kvinnor använder poesiscenen för att göra sina röster hörda, men det märks att det är en lång väg att gå.

Poesin som motståndshandling

Silvia Guerra som kommer från Maldonado i Uruguay konstaterar att det finns storaSilvia Guerra från Uruguay läser upp en av sina dikter i La Paz.: Björn Reisnert och betydelsefulla poeter i hela Latinamerika, men också att poesin lever ett tufft liv idag.

- Latinamerika har stora poeter, men jag vill ändå säga att det är dåliga tider för poesin. Samhället präglas av en hänsynslös kapitalism där den kreativa tanken har svårt att ta plats. Dock är poesin hela tiden med och skapar reaktion mot kapitalismen. Poesin är en motståndshandling.

Hon tror att poesin och konst i allmänhet kan förändra samhället.

- Att känna kontakt med och ta del av något längre bort, annat än det materiella, påverkar oss människor och i sin tur kan det påverka samhället.

- Vad kan poesin göra som politiken är oförmögen till?

- Poesin har att göra med en magisk, känslomässig och drömsk nivå. Det är bra att det finns politik och lagar och så vidare som kan göra samhället mer rättvist, men vi får inte heller glömma bort att drömma för att få egen kraft.

Opinionsbildning genom poesi 

Den tredje poeten vi möter heter Noelia Arancibia och kommer från Sucre i Bolivia. Hon är 23 år gammal och ska snart ge ut sin första diktsamling. Noelia är optimistisk inför poesins framtid i Latinamerika och tror att den kan användas som ett verktyg för att förändra.

- Det anordnas fler festivaler och poesiprojekt som skapar kommunikation mellan poeter. Det blir också lättare och lättare att publicera och sprida sin poesi.

När det gäller att kräva sina rättigheter, har poesin en viktig roll, menar Noelia. Hon berättar om en annan boliviansk poet, Marta Tapia, som när hon levde i USA använde sig av sin poesi för att skapa opinion.

- Hon läste upp sin poesi på radio och gav ut böcker för att bilda opinion i frågor som kvinnors och invandrares rättigheter i USA.

Noelia Arancibia på poesifestivalen i La Paz.: Björn Reisnert

Text och foto: Björn Reisnert, Svalorna Latinamerika