Perus poliskår i framkant för jämställdhet

En kvinnlig trafikpolis dirigerar bilarna på en gata i Arequipa, Peru.

I Sverige diskuteras kvotering och anpassade intagningsprov för kvinnor till polishögskolan med målsättningen att uppnå en jämnställd arbetsmarknad. Trots detta är majoriteten av vår poliskår manlig. I Peru är problemet redan löst.

Det har just varit stormöte och ur distriktet Yanahuaras polisstation i Arequipa väller det ut kvinnliga poliser. Jag tar tillfället i akt och introducerar mig för två polisstudenter som stannat till på ett café för att inta sitt morgonkaffe. De unga kvinnorna är iförda mossgrön uniform och det korta håret är väl dolt under den nude-färgade sombreron. Kortklippt hår är obligatoriskt för att få lov att ansöka om de hedersvärda platserna på polisutbildningen. Lika hår - lika lön? Orsaken är egentligen helt självklar: ingen särbehandling av kvinnor. Men likabehandlingsplanen visar sig dock ha vissa brister på andra plan.

– Majoriteten av kvinnorna är stationerade inom trafikpolisen. De andra jobben erbjuds männen, säger en av studenterna med ett något ironiskt leende.

På den centralt belägna polisstationen möter jag en kvinna i skottsäker väst som låtit håret växa ut till en stram knut placerad i nackslutet. Hennes uppsyn skvallrar om att hon varken är trafikpolis eller student och jag kastar mig in i frågor om yrkets machokultur, om den påverkar henne i arbetet. Trots hennes auktoritära position uppträder hon velande och hänvisar mig till ett kontor längre in i byggnaden och överbefälet Juan García.

– Machismon är reglerad av lagar som omöjliggör diskriminering av kvinnor, lyder hans raka svar, som av hans tonläge att döma inte lämnar utrymme åt följdfrågor.

Han refererar till lagen som kräver en jämnfördelning mellan antalet män och kvinnor bland utexaminerade poliser. Att mer svåråtkomligt förtryck - oberoende av lagstadgor - kan uppstå vill han dock inte kännas vid.     

Ett steg mot jämställdhet

Juan García ser stolt och lite mallig ut när jag berättar att vi i Sverige, där jag kommer från, ständigt arbetar med en mer jämnfördelad studentkår. Att jag blev imponerad när jag överrumplades av alla uniformklädda kvinnor här. När han upprepat kvinnornas trafikplacering undrar jag om bakgrunden till denna. Då sinar abrupt de tillmötesgående svaren. Juan García spinner istället vidare på sin utläggning om att den två-åriga utbildningen inte erbjuder handikapp åt kvinnor. Både intagningsprov och utbildning är utformade på exakt samma sätt för män och kvinnor.

- Trafikplaceringen fungerar förhoppningsvis som en passage till de mer önskvärda tjänsterna, säger Edith Garzón, Svalornas landrepresentant i Peru.

Peruanerna har infört en kvoteringsmetod på makronivå, en lagstadga som med ord och inga visor som kräver att efterföljas. Trots kryphål i systemet och intern diskriminering är det ett steg i rätt riktning. Ett steg mot jämställdhet. För när samhället tillåter kommer det finnas en polisstyrka bestående av femtio procent kvinnor - redo att skriva historia.

Text och foto: Emma Tengwall. Svalorna Latinamerika.