Ökad gruvdrift möter haitiska protester

Haitis president kan vara på väg driva igenom förändringar av en lag som sedan länge reglerat gruvdriften i landet. Det nya lagförslaget har skrivits med hjälp av Världsbanken, som nu mottagit en formell protest från en grupp haitiska organisationer som är mycket oroade över utvecklingen.

Arbetet med förändringarna av gruvlagen inleddes 2013, med teknisk hjälp av Världsbanken. Nu har sex haitiska organisationer lämnat in en formell protest till Världsbanken, där de hävdar att förslaget förts fram utan att lokalbefolkningens åsikter beaktats.

Målet med den förändrade lagen tycks vara att möjliggöra en kraftig utbyggnad av gruvindustrin i Haiti och att öppna sektorn för de utländska företag som redan tidigare varit intresserade av landets stora fyndigheter av bland annat guld.

- Den här typen av projekt misslyckas ofta. Och när det gäller utvinning av guld så blir insikten hos befolkningen ofta att projekten utgör ett hot mot deras livsstil, säger juristen Ellie Happel, i Port-au-Prince, som varit med och formulerat protesten.

Varnar för föroreningar 

Processen för att få tillstånd att utvinna råvaror i Haiti är för närvarande snårig och byråkratisk. Men trots detta kan den nya lagen komma att införas av president Michel Martelly utan en parlamentarisk granskning. Det visade ett utkast av lagförslaget som läckte ut förra sommaren.

Kritiker menar att de haitiska myndigheternas dåliga förmåga att kunna granska den här typen av verksamhet riskerar att leda till stora sociala och miljömässiga problem, i synnerhet i ett land där en så stor del av befolkningen livnär sig på jordbruk. En annan fråga är i vilken utsträckning en exploatering av landets rika mineraltillgångar skulle gynna landets till stora delar fattiga befolkning.

I protesten skriver de kritiska organisationerna att "Världsbankens engagemang i utvecklingen av lagförslaget har gett lagen en trovärdighet som troligen kommer att uppmuntra till investeringar i den haitiska gruvsektorn". Samtidigt varnar grupperna för att dessa satsningar "kommer att resultera i föroreningar av viktiga vattendrag, en påverkan på jordbruket och att folkgrupper ofrivilligt tvingas flytta".

"Process höljd i dunkel"

Diskussionen om den förändrade gruvlagen kommer ganska exakt fem år efter att en förödande jordbävning slog till mot Haiti.

De sex organisationer som lämnat in anmälan, och gemensamt kallar sig Kollektivet för rättvis gruvdrift och företräder 50 000 medlemmar, påpekar även att den nya lagen kan komma att införas som ett dekret, "utanför den demokratiska processen".

- Processen har varit höljd i dunkel, och lagförslaget har utformats av en liten grupp experter från Världsbanken och representanter för den haitiska regeringen, säger Sarah Singh, vid juristgruppen Accountability Counsel, som arbetat med protesten.

Kollektivet för rättvis gruvdrift menar att denna brist på konsultation med representanter för lokalbefolkningen står i direkt strid med Världsbankens sociala och miljömässiga riktlinjer för investeringar.

Text: Carey L. Biron/IPS