Militärer inför rätta i Guatemala för brott mot mänskligheten

Det var genom rättegången för Plan de Sánchez 2012 som den guatemalanska åklagarmyndigheten fick upp ögonen för militärbasen CREOMPAZ och beordrade utgrävningarna av misstänkta massgravar där. Foto: Aron Lindblom.

På torsdagen svor Guatemalas nya president Jimmy Morales presidenteden. Fyra månader efter att den tidigare presidenten Otto Pérez Molina tvingades avgå anklagad för korruption, och i ett läge där 18 militärer har gripits misstänkta för brott mot mänskligheten.

- Anhöriga och överlevare har rätt att få veta sanningen om vad som hände och varför, säger Jeanneth Bioni Cholom Ajcá i en kommentar till gripandet av militärerna.

18 pensionerade militärer greps den 6 januari i år, misstänkta för brott kopplade till en militärbas samt försvinnandet av Marco Antonio Molina Theissen, 14 år gammal när han fördes bort av militär i Guatemala City 1981.

Majoriteten av bevisen kommer från rättsantropologiska utgrävningar vid militärbasen CREOMPAZ i norra Guatemala. CREOMPAZ är idag träningscenter för Guatemalas FN-soldater, men fungerade under diktaturen som en plats där armén torterade och avrättade civila. De militärer som har gripits fanns på höga poster inom staten och Guatemalas väpnade styrkor från 1981 till 1988. Bland de gripna utmärker sig bland andra Benedicto Lucas García som var överbefälhavare i början av 80-talet och bror till den avlidne Romeo Lucas García, också han en hårdför militär och president 1978-1982.

Däremot kunde åklagaren inte gripa den pensionerade översten Edgar Justino Ovalle Maldonado, utpekad som en av cheferna på den undersökta militärbasen och även verksam i ixilregionen under folkmordsåren på 80-talet, eftersom denne innehar juridisk immunitet som nyligen invald kongressledamot för den nya presidenten Jimmy Morales parti FCN-Nación.
 

Militären grävde ner offer för massaker

Civilsamhällets arbete har varit centralt för undersökningarna av de aktuella brotten. Den guatemalanska stiftelsen för rättsantropologi (på spanska förkortad till FAFG) har sedan 2012 grävt upp rester efter 558 personer inne på militärbasen CREOMPAZ. Av dessa 558 är 90 rester efter barn, 443 vuxna, 3 åldringar och 22 av oklar ålder. 97 personer har identifierats med DNA-analys och kopplats till händelser där armén fört bort enskilda personer och ibland hela byar. Till exempel har FAFG och den guatemalanska åklagarmyndigheten MP identifierat 63 av de 80 personer som fördes bort av armén från Río Negro den 13 maj 1982 och 31 av de 75 unga män som fördes bort av armén från Pambach den andra juni 1982.     

De drabbade har rätt till rättvisa

Jeanneth Bioni Cholom Ajcá arbetar för urfolksorganisationen Instancia de Consenso del Pueblo Maya Q’eqchi’ y Poqomchi’ i Alta Verapaz, samma område där militärbasen CREOMPAZ ligger.

- Alta Verapaz är en strategiskt viktig region, säger hon, för här finns mineraler, vatten och andra naturresurser som både staten och företag vill kontrollera. Ekonomiska intressen är den verkliga bakgrunden till varför armén var så grym mot civilbefolkningen här och varför det var så viktigt att kontrollera just Alta Verapaz. De drabbade har rätt till rättvisa, ersättning och rätt att få veta sanningen om vad som hände deras nära och kära, och sanningen om arméns övergrepp måste också komma Guatemalas folk till del. 
 

Rättegången mot Ríos Montt skjuts upp

I dagarna återupptogs också folkmordsrättegången mot José Efraín Ríos Montt (diktator 1982-1983) och José Mauricio Rodriguez Sánchez (chef för den militära underrättelsetjänsten under Ríos Montts tid vid makten). Ríos Montt dömdes för folkmord och brott mot mänskligheten i en rättegång som avslutades den 10 maj 2013, men därefter beordrade Guatemals författningsdomstol att rättegången skulle göras om och sedan dess har processen begravts i juridiska kullerbyttor. I augusti 2015 konstaterades att Ríos Montt är senildement och det som nu debatteras hos domstolen i Guatemala City är hur rättsprocessen mot de båda åtalade militärerna ska fortsätta. För tillfället finns inget datum för när förhandlingarna kan återupptas och processen är förlamad formaliteter och förhalningar.
 

Jimmy Morales svärs in på presidentposten

Samtidigt som rättsprocesserna fortsätter mot militärerna i folkmordsrättegången och fallet CREOMPAZ så har också en ny president svurits in i Guatemala. Jimmy Morales, som vann den andra omgången i presidentvalet i oktober 2015 med sin slogan ”Varken korrupt eller tjuv”, kommer nu att sättas på prov. Presidentens parti FCN-Nación startades av pensionerade militärer från den guatemalanska arméns påtryckningsorganisation AVEMILGUA och i partistyrelsen sitter Edgar Justino Ovalle Maldonado, utpekad av åklagarmyndigheten som inblandad i brott mot mänskligheten kopplade till militärbasen CREOMPAZ.

I samband med att Jimmy Morales tillträder sin nya post så får landet besök av flera utländska statspersonligheter, inklusive USA:s vicepresident Joe Biden. Pressen på Guatemalas nya president kommer därmed att vara stenhård från flera håll – dels från kärntruppen i hans eget parti som kräver att de åtalade militärerna frias från alla anklagelser, dels från USA som vill att myndigheterna fortsätter bekämpa den utbredda korruptionen, och dels från civilsamhället och folkrörelserna som kallat till nya demonstrationer den 16 januari för att kräva demokratiska reformer.    

Text och foto: Aron Lindblom, Diakonia Guatemala


Läs mera:

TV-komiker ny president i Guatemala 

Guatemalas folkmordsrättegång ska tas om