Många problem återstår efter avsättandet av Rousseff

Dilma Rousseff under sitt anförande inför senaten i förra veckan. Foto: Wikimedia Commons/Senado Federal

Brasiliens president Dilma Rousseff avsattes i förra veckan av senaten och därmed avslutades ett turbulent avsnitt i den kris som landet befinner sig i. Brasiliens politiska och ekonomiska situation förblir dock lika osäker som tidigare.

På onsdagen beslutade senaten med röstsiffrorna 61 mot 20 att avsätta landets president, som anklagats för att ha brutit mot budgetreglerna. Därmed bryts också den 13 år långa period då arbetarpartiet PT innehaft makten i landet.

Dilma Rousseff tillträdde som president 2011 och stängdes av i maj, då hon hunnit mindre än halvvägs genom sin andra ämbetsperiod.

På onsdagen svors i stället den tidigare vicepresidenten Michel Temer in som ny president. Han kommer att ställas inför utmaningar som kräver impopulära åtgärder.

Anklagas för korruption

En stor grupp politiker som tillhör de partier som stödjer Michel Temer står samtidigt åtalade, eller utreds för, korruptionsbrott. Även den nye presidenten, som av många anses vara okarismatisk och butter, har anklagats för att ha varit inblandad i olagliga finansieringar av valkampanjer för medlemmar av hans mittenparti, PMDB, ett parti som tidigare samarbetade med PT.

En utredning kring korruption inom den statliga oljegiganten Petrobras har lett fram till ett antal åtal mot affärsmän och politiker. När Högsta domstolen inleder sin process mot anklagade politiker riskerar många att förlora sina uppdrag.

Men fram till dess kommer anklagelserna att försvaga den nya ledningens legitimitet. Från vänsterhåll beskrivs samtidigt avsättningen av Dilma Rousseff som en "parlamentarisk kupp", en anklagelse som den tidigare presidenten uttalat gång på gång under riksrättsprocessen.

Landets nya regering har meddelat att man vill dra ner på de offentliga utgifterna i landet, som är drabbat av en djup ekonomisk kris. Analytiker menar dock att man kan få problem med att få igenom sådana beslut i kongressen. En annan åtgärd, som av många anses nödvändig för att stärka statskassan, är att höja pensionsåldern i landet. Men även där förväntas motståndet bli hårt i kongressen och från fackligt håll.

Den nya presidenten har samtidigt en parlamentarisk majoritet bakom sig, som stärkts av deras seger i riksrättsprocessen, samt åtnjuter åtminstone tills vidare förtroende från landets mäktiga ekonomiska intressen.

"Statskupp mot demokratin"

I april röstade 71,5 procent av de 513 ledamöterna i underhuset för att gå vidare med riksrättsprocessen mot den dåvarande presidenten och vid onsdagens omröstning i senaten ställde sig 75 procent bakom beslutet. Det var bara i frågan om att förbjuda den tidigare presidenten att inneha offentliga ämbeten under de kommande åtta åren som Dilma Rousseffs motståndare misslyckades. För att få igenom det förbudet hade det krävts två tredjedelars majoritet, eller 54 röster, men endast 42 senatorer ställde sig bakom förslaget. I annat fall hade 68-åriga Dilma Rousseffs politiska karriär sannolikt varit över.

Processen mot den tidigare presidenten har av Dilma Rousseff och hennes anhängare beskrivits som "en statskupp mot demokratin", ett "förräderi" och en "fars", samtidigt som pådrivarna av processen kallats för "demagoger", "oansvariga", "lögnare" och "korrumperade" skapare av "ekonomiskt kaos".

Dilma Rousseff hävdar att hon inte begått något brott. Hon anklagas för att ha använt pengar från statliga banker för att dölja ett budgetunderskott och för att utan tillstånd ha ökat de offentliga utgifterna.

Även uttalanden från vissa jurister har underblåst anklagelserna om att processen kan jämföras med en "statskupp", och en del analytiker har till och med gått så långt att de jämfört situationen med den militärkupp som genomfördes 1964 och ledde till en 21 år lång diktatur i Brasilien.

Samtidigt har presidentens ställning försvagats av de enorma hålen som på senare år uppstått i de statliga finanserna. Presidenten anklagas för att ha försökt dölja den allvarliga ekonomiska situationen i samband med den valkampanj som ledde till att hon återvaldes 2014.

Dilma Rousseff själv menar att lågkonjunkturen hänger samman med sjunkande priser på de internationella varumarknaderna och på beslut tagna i världens rika länder, samt på det motstånd hennes förslag mött i parlamentet.

Text: Mario Osava/IPS
Foto: Wikimedia Commons/Senado Federal - Plenário do Senado, CC BY 2.0