Latinamerikanska länder söker investeringar och lån från Kina

Latinamerikanska länder med finansiella problem vänder sig i allt högre grad till Kina. Argentina och Venezuela är två exempel på länder som saknar tillgång till internationella krediter men som fått nya lån från kinesiska banker.

Kina tvivlar inte på betalningsförmågan och ser ingen anledning inte bevilja lån till länder som har en stor jordbruksproduktion eller som har gott om råvaror som olja och gas.

Brasiliens statliga oljebolag Petrobras meddelade den 1 april att Kinas utvecklingsbank, CDB, ska skjuta till 3,5 miljarder dollar till företaget som skakats av en omfattande muthärva och stora förluster. Lånet kommer att återbetalas i form av oljeleveranser till Kina under minst tio år. Banken har även tidigare försett Petrobras med kapital. År 2009 gav CDB företaget ett lån på tio miljarder dollar då nya oljereserver hade upptäcktes i en region utanför Brasiliens östra kust.

Kinas ekonomiska makt ökar

- Kinas ekonomiska makt tenderar att förstärka obalansen i handeln när länder nästan enbart exporterar råvaror till Kina och importerar färdiga varor, säger Luis Afonso Lima, ordförande för Sobeet, ett brasilianskt förbund som arbetar med studier av transnationella företag och ekonomisk globalisering.

Järnmalm och soja står för 75 procent av den brasilianska exporten till Kina medan importen från Kina nästan enbart består av färdiga varor, berättar han.

- Brasilien måste definiera vad landet vill få ut av utbytet med Kina på lång sikt och förhandla i stället för att bara gå med på kinesiska krav. Kina står inför möjligheten att minska exporten och stimulera den inhemska efterfrågan medan det är tvärtom i Brasilien - den inhemska marknaden försvagas och det behövs mer export, säger han.

Sobeet har kartlagt Kinas allt större engagemang och investeringar i latinamerikanska länder. Sedan 2010 har Kina investerat medelstora belopp, mindre än 100 miljoner dollar, i 69 projekt och över en miljard dollar i tre projekt - ett för kraftledningar, ett för utvinning och export av järnmalm och ett för bearbetning av soja. Dessutom tillkommer investeringar som går via andra länder, bland annat europeiska.

Kinas utländska direktinvesteringar har ökat sedan millennieskiftet och uppgick till 206,8 miljarder dollar 2013 enligt Sobeet. Enligt Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien har investeringarna i Latinamerika endast stått för 4,1 procent av det totala.

Ökad handel med Kina

Men detta kommer att förändras under de närmaste tio åren. Kina kommer nämligen att investera 250 miljarder dollar i regionen under denna period, meddelade Kinas president Xi Jinping i januari vid ett möte med den latinamerikanska samarbetsorganisationen Celac. Kina har bland annat påbörjat bygget av en egen Panamakanal i Nicaragua för 40 miljarder dollar, vilket motsvarar fyra gånger Nicaraguas bruttonationalprodukt.

Stora investeringar görs även i olja. Kinesiska bolag är inblandade i olje- och gasutvinning i Argentina, Brasilien, Ecuador, Peru och Venezuela.

Handeln mellan Kina och länder i Latinamerika har ökat explosionsartat mellan 2000 och 2013 och uppgick till ett värde av 275 miljarder dollar år 2013. Kinas president Xi Jinping förväntar sig dessutom att handeln mellan länderna kommer att fördubblas till 2020.

Lånebeloppen är fortfarande lägre än handeln. Mellan 2005 och 2014 lånade länder i Latinamerika 119 miljarder dollar av Kina, enligt organisationen Inter-American Dialogue. Av detta gick nära hälften, 56,3 miljarder dollar, till Venezuela som har världens största oljereserver. Brasilien och Argentina som är stora exportörer av soja har fått kinesiska lån på 22 miljarder respektive 19 miljarder dollar.

Text: Mario Osava/IPS