Latinamerikansk våldsvåg - en humanitär kris i det tysta

Våldet i Mexiko och Centralamerika har skapat en humanitär kris som har skördat mängder med liv. Det säger Bertha Zúñiga Cáceres, dotter till den nyligen mördade miljöaktivisten Berta Cáceres.

Bertha Zúñiga Cáceres påpekar att en stor del av det våld som härjar i regionen hänger samman med gränsöverskridande kriminalitet, och att det handlar om en kris som tycks vara bortglömd av omvärlden. Hon befinner sig i Mexiko efter att ha besökt flera europeiska länder för att be om stöd för att mordet på hennes mor ska klaras upp - men också för att förhindra investeringar i vattendammsprojektet Agua Zarca, som ursprungsbefolkningen lenka i Honduras vill stoppa.

Bertha Zúñiga Cáceres säger att hon inte trodde att hennes mor skulle bli mördad, trots att hon mottog flera dödshot och trots att flera andra aktivister redan blivit mördade. Detta eftersom Berta Cáceres var så känd - även internationellt.

Flyttade för att undvika hot

Bertha Zúñiga Cáceres och hennes syskon hade innan mordet den 2 mars flyttat till Mexiko för att undkomma alla de hot som riktats mot medlemmar av Berta Cáceres urfolksorganisation Copinh. Hon hade bott i Mexiko i en månad när hennes mor mördades i hemlandet Honduras. Nu vill Bertha Zúñiga Cáceres få världen att reagera på hur hela folkgrupper drivs bort från sina marker på grund av ett system som hon beskriver som "nyliberalt, rasistiskt och patriarkalt".

Bertha Zúñiga Cáceres säger att det inte bara är lenkafolket som drabbats, utan även andra minoriteter, däribland svarta som tvingats bort från sina hem vid landets kuster när turistanläggningar börjat byggas.

Dessutom menar hon att polisens övergrepp förvärrats sedan statskuppen som ledde till att den dåvarande presidenten Manuel Zelaya avsattes 2009. Dessutom tillkommer våldet från kriminella grupper, som tvingat tusentals människor att lämna landet.

Humanitär kris

Rubén Figueroa är engagerad i migrantorganisationen Movimiento Migrante Mesoamericano. Organisationen har arrangerat en rad manifestationer för anhöriga i Centralamerika vars barn försvunnit spårlöst i Mexiko på väg mot USA. Det handlar om många tusentals fall.

- Situationen i hela den norra delen av Centralamerika går att beskriva som en humanitär kris. Du kanske inte hör så många bomber brisera här, men blodet flödar och det begås mängder av mord, säger Rubén Figueroa.

Författarna till en ny rapport från organisationen Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, understryker att det är ett växande problem att allt fler människor tvingas på flykt undan det våld som utövas av kriminella grupper i Mexiko, El Salvador, Guatemala och Honduras. I dessa fyra länder fanns det enligt rapporten närmare en miljon människor som var internflyktingar under förra året - nästan en fördubbling jämfört med den föregående rapporten som kom för två år sedan. De flesta hade tvingats bort från sina hem på grund av våld från kriminella grupper som är involverade i knarkhandel.

Människorättsgrupper i Mexiko menar att det våld som rasar i landet inte bara utövas av kriminella, utan även av statliga aktörer gentemot personer som protesterar mot exempelvis nya gruvprojekt.

- Det vi upplever är inte ett krig mot knarkhandeln, utan ett statligt krig mot allmänheten, säger María Herrera, som är engagerad i Movimiento Migrante Mesoamericano.


Militarisering

Flera bedömare säger att den humanitära krisen även lett till att många vanliga medborgare drabbats av den ökande militariseringen i Centralamerika och Mexiko.

Den stora vågen av migranter från Centralamerika, som blivit större på grund av våldet, samt deportationerna av mängder av människor från USA, har lett till att många blivit kvar i Mexiko - ett land som redan har mycket stora inhemska problem.

Mexikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CMDPDH, har dokumenterat över 281 000 fall mellan 2011 och fram till början av 2015 där människor tvingats bort från sina hem på grund av våldsamheter.

År 2012 sökte 9 200 mexikaner asyl i USA, en siffra som var tre gånger högre än fyra år tidigare.

- Det handlar om en kris som ingen vill ta sig an, säger Rubén Figueroa.

Han tillägger att det är särskilt tydligt i fallet USA. Om landet skulle erkänna krisens omfattning skulle USA bli tvunget att bevilja fler människor flyktingstatus, enligt Rubén Figueroa.

- Och när det gäller Mexiko och andra länder som migranterna kommer ifrån så skulle de i så fall bli tvungna att medge att de har misslyckats. 

Text: Daniela Pastrana/IPS