Lag mot internetbrott hotar informationsfriheten i Peru

En ny lag mot internetrelaterad brottslighet har införts i Peru. Men lagen står i strid med tidigare lagstiftning om ökad insyn för medborgare och begränsar informationsfriheten i landet och försvårar journalisters arbete, enligt experter som IPS har talat med.

Kritiker menar att den lag som trädde i kraft 2002 om insyn och som garanterar allmänhetens tillgång till offentliga handlingar undergrävs av den nya snabbt genomdrivna lagen mot brottslighet på internet. Den nya lagen begränsar och kriminaliserar användningen av internetbaserade databaser.

Den nya lagen infördes för att komma åt internetbrott, bland annat sexuella trakasserier av minderåriga. Men civilsamhällets organisationer uppger att delar av lagen som hotar informationsfriheten lades till utan någon offentlig debatt.

Ombudsmannakontoret i landet uppger att lagen från 2002 har vissa svagheter, men att den är viktig genom att den ger allmänheten tillgång till databaser med offentliga handlingar. Denna tillgång hotas nu av den nya lagen mot brottslighet på internet.

Nekas offentliga handlingar

Lagen från 2002 syftade till att öka transparensen i enlighet med konstitutionen vilken slår fast att medborgare ska ha tillgång till offentliga handlingar och att tjänstemän som inte följer lagen riskerar åtal.

Sedan lagen infördes har ombudsmannakontoret tagit emot 6 714 anmälningar från personer som nekats tillgång till offentliga handlingar, enligt en rapport som publiceras i veckan av kontoret och som IPS har tagit del av.

Fernando Castañeda, biträdande ombudsman för konstitutionella frågor, säger till IPS att kontoret intervjuat 122 offentliganställda som ansvarar för att lämna ut handlingar, för att ta reda på varför dokument inte lämnats ut. Han förklarar att tjänstemän hindrats av sina överordnade och blivit bestraffade när de lämnat ut information. Ombudsmannakontorets slutsats är att det behövs en oberoende myndighet som följer upp och övervakar begäranden om offentliga handlingar.

När medborgare anmält att de inte fått ut handlingar i enlighet med lagen om offentlighet har det tagit flera år för rättsväsendet att hantera ärendena, påpekar Castañeda.

Han säger att den viktigaste aspekten av lagen är att den är ett verktyg för medborgare att få tillgång till information genom en öppen tillgång till databaser. Denna tillgång kommer dock att begränsas av den nya lagen mot internetbrott som hastigt behandlades i kongressen och undertecknades den 22 oktober av president Ollanta Humala.

"Hot mot pressfriheten"

Efter starka protester från experter och organisationer lovade justitieminister Daniel Figallo i mitten av november att han skulle undersöka föreslagna reformer av lagen. Han försvarade dock lagen och sa att den är i linje med Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och att dess syfte är att förhindra avlyssning.

Enligt lagen riskerar man tre till sex års fängelse för insamling av information från en offentlig institution för exempelvis uppgifter om och analys av hur mycket pengar som används till olika sociala program, förklarar juristen Roberto Pereira från pressfrihetsorganisationen Press and Society Institute, till IPS.

Journalister kan riskera tre till fem års fängelse för insamling av uppgifter om en persons familj, ekonomi, eller arbete, enligt Pereira.

- Det är en vanlig arbetsmetod för journalister att skapa databaser över information om exempelvis företag som är underleverantörer till staten för att granska offentliga utgifter. Med den nya lagen blir dessa journalister brottslingar, säger Pereira.

Press and Society Institute kallar den nya lagen "ett allvarligt hot mot pressfriheten och mot granskningar i allmänhet".

Text: Milagros Salazar/IPS