Kvinnor ställer krav på klimattoppmöte

Peruanska kvinnoorganisationer arrangerade eget klimattoppmöte. Foto: Frida Ekerlund

Rätten till mark, vatten, matsuveränitet och bejakandet av naturens rättigheter. Det är några delar av innehållet i det förslag för en hållbar klimatpolitik som olika peruanska kvinnoorganisationer tagit fram. Förslagen kommer att presenteras i samband med FNs klimattoppmöte COP20 som just nu pågår i Perus huvudstad Lima. Under kvinnornas möte diskuterades även de allvarliga problem som stora gruvprojekt för med sig.

Kvinnors representation under klimattoppmötet i Lima är undermålig. Därför togs tidigare i år initiativet till ett kvinnligt toppmöte den 28-30 november. Ett möte där kvinnor från olika regioner och sociala organisationer i Peru diskuterat hur klimatfrågan påverkar kvinnor i synnerhet.

Deltagarna har identifierat flera gemensamma konsekvenser av klimatförändringar och Perus nationella klimatpolitik.

- På grund av klimatförändringarna få vi inte samma skörd som innan. Torka och regn påverkar våra grödor, säger Nancy Chislla Valeriano, koordinatör för Femucarinaps ungdomssektion i Puno.

Megaprojekt medför megaproblem

Samtidigt har storskaliga ekonomiska projekt, som gruvor och vattenkraftsbyggen, varit ett ständigt återkommande tema under kvinnornas möte. I regionen Cajamarca är den kontroversiella gruvan Conga för närvarande stängd till följd av protester.

- Jag är den enda som inte har sålt min mark och därför blir jag och min familj hotad av myndigheter och gruvbolaget, säger Maxima Acuña, som vägrat sälja sin mark till förmån för Yanachocha-gruvan som ägs av företaget Newmont Mining.

Hennes fall fördes i en rättegång under måndagen efter toppmötet.

- Rättegången skulle ha varit den 20 november, fortsätter hon, men åklagaren hade problem med knät och var tvungen att åka till Lima så det ställdes in. Det är uppenbart att vi inte kan lita på myndigheterna i Celendin. De är köpta. Jag hoppas att myndigheterna i Cajamarca kan skipa rättvisa i mitt fall.

Maxima Acuñas situation är inte unik, men har blivit ett symboliskt fall för kriminaliseringen av protester i Peru och den problematik som kvinnliga människorättsförsvarare står inför. 

Konflikterna fortsätter

Förgiftat vatten och gruvnäring har varit centrala teman under kvinnornas möte. Regeringen menar att sociala konflikter har minskat under sittande presidenten Ollanta Humalas mandatperiod. Men om en tittar på sociala konflikter som är kopplade till naturresurser, är siffran fortfarande konstant.

Förgiftning av vatten, cancer och andra hälsoproblem, vilket i sin tur för med sig ökad konsumtion av mediciner i samhällen är gemensamma problem som megaprojekten för med sig. Prostitution i samband med arbetarna i gruvorna, tvångsförflyttningar, maktlösheten hos de äldre som övertalas av yngre släktingar att sälja sin mark och flytta in till städer, alkoholism i samband med ökad inkomst hos män som arbetar i gruvorna, samt ökat fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor, är andra problem.

Gruvprojekten orsakar också splittringar i samhällen som polariseras av de som ställer sig positiva eller negativa till gruvnäringen. Den största delen av gruvnäringens vinst går heller inte tillbaka till samhällena utan centraliseras till staten. De inkomster som går till kommuner och regioner återinvesteras inte på ett sätt som underlättar för kvinnor. Fördelningen saknar ett genusperspektiv och går till att bygga sport-stadium som främst tjänar mäns intressen.

Vill se en förändring

Den 1 december startade FNs klimattoppmöte COP20 i Lima. Auktoriteter över hela världen finns på plats för att diskutera hur klimatpolitiken ska se ut framöver. Parallellt, den 8-11 december, kommer sociala rörelser att samlas under Folkets alternativa möte i Lima. Under detta möte kommer kvinnorna att presentera de krav de enats kring under sitt möte, krav som bland annat innebär rätten till mark, vatten, matsuveränitet och att naturens rättigheter bejakas.

Neldy Cuipa Vela från Amazonas-regionen, är en av de fem kvinnor som blivit valda att föra organisationernas gemensamma talan under toppmötet i Lima.

- Vi har problematiserat miljöproblemen i våra olika regioner. Vi har definierat flera problem; korruption, avskogning, vattenföroreningar, våld mot kvinnor och barn. På det parallella toppmötet kommer vi kämpa för kvinnors rättigheter. Vi är fast beslutsamma att vara den första generationen i den förändring vi vill se.

Text och foto: Frida Ekerlund, Latinamerikagrupperna