Kvinnokampen på landsbygden i Paraguay

- Nu som förr har kvinnorna på landsbygden samma bekymmer när det gäller tillgång till hälsovård, utbildning, och krediter, samt till att kunna delta i beslutsfattande processer, säger Alicia Amarilla från Conamuri, en paraguayansk organisation för landsbygdskvinnor.

Conamuris arbete är en del av den globala kvinnokampen. De kämpar mot den industriella jordbruksmodellen i Paraguay, som hotar landbygdens traditionella levnadssätt och unika ekosystem. De lyfter upp alternativa produktionsmodeller som agroekologin och ser till att traditionella fröer bevaras och därmed att familjejordbruket bevaras i landet.

Alicia Amarilla är aktiv medlem i Conamuri och pratar om landsbygdskvinnornas situation i Paraguay, organisationens politiska ståndpunkter och vikten av att uppmärksamma den internationella kvinnodagen.

Varför är det viktigt att uppmärksamma den internationella kvinnodagen?

- Den 8 mars är en kampdag för alla arbetarklasskvinnor i världen. En dag utan blommor eller fester; en dag för anspråk, demonstrationer och direkta åtgärder mot statliga institutioner som borde se till att förbättra vår livskvalité, men inte gör det… Vi vill ha en värld där kvinnor demonstrerar tillsammans med män för våra rättigheter och skyldigheter, vi vill ha ett slut på våldet mot kvinnor. Kort sagt vill vi ha en helt ny värld.

Hur ser situationen ut för kvinnorna på landsbygden i Paraguay?

- I den kontexten småbrukarsektorn befinner sig i är det landsbygdskvinnorna och främst ursprungskvinnorsom lider mest av alla. Trots alla framsteg under Fernando Lugos progressiva regering (2008-2012) när det gäller vissa rättigheter, så var det i praktiken lättviktigt på grund av statens patriarkala struktur. Det strukturella våldet har etablerats på nytt i landet i samband med att det konservativa högerpartiet Partido Colorado återtog makten 2013. Det våldet, och därtill även machismon och fattigdomen som systemet orsakar, leder till färre allmänna lagar och regelverk som värnar om kvinnorna.

- Nu som förr har kvinnorna på landsbygden samma bekymmer när det gäller tillgången till hälsovård, utbildning, och krediter, samt deltagandet i beslutsfattandeprocesser … Vi är oroliga över den ökande marginaliseringen av de traditionella livstilarna på grund av den snabbt växande industriella sojaproduktionen som våldsamt erövrar småjordbrukarnas territorier. För besprutningen av bekämpningsmedel som utförs utan någon kontroll alls innebär en risk för folkhälsan, men särskilt för kvinnornas sexuella och reproduktiva hälsa i fertil ålder. Det finns många människor med kroppsliga missbildningar på landsbygden till följd av gravida kvinnors permanenta exponering för bekämpningsmedel. Detta innebär en överbelastning och mycket lidande i kvinnornas omsorgsarbete. Dessutom påverkas kvinnornas livskvalitet av de ständiga hoten mot matsuveräniteten.

Hur stora är skillnaderna mellan kvinnor på landsbygden och i städerna?

- Skillnaderna är i själva verket väldigt få. Det är klart att landsbygdskvinnorna diskrimineras mer av staten och samhället på grund av att de både är kvinnor och fattiga bönder. Det är ett faktum att det finns fler möjligheter i städerna, men våld mot kvinnor äger rum i alla samhällsklasser på grund av allmänna lagar, som inte respekterar kvinnornas sexuella och reproduktiva hälsa, till exempel abortförbudet. Fall av våld i hemmet och kvinnomord händer varje dag, men polisen och domarkåren ser inte till att genomföra djupa utredningar som leder till åtal. Håll också i minnet att många kvinnor från landsbygden bor i utkanten av städerna på grund av att det växande industrijordbruket tvångsförflyttar dem eller för att söka bättre möjligheter. I ett land som Paraguay, där större delen av befolkningen har sina rötter på landsbygden, är det mycket svårt att skilja på kvinnokampen på landsbygden och kampen i den urbana sektorn. Alla kvinnor är i samma situation då vi påverkas av samma typ av strukturellt och kulturellt våld.

Har det skett en nedgång i böndernas kamp i Paraguay efter statskupen 2012?

- Under Lugos regering var bondeledare vana vid att sitta vid bordet tillsammans med myndigheterna och diskutera lösningar på problemen på landsbygden. Det ledde till att många rörelser blev inaktiva och att vissa sociala ledare fick statliga jobb och bidrog med sina erfarenheter inom regeringen… Efter massakern i Curuguaty och Lugos avsättning börjar alla rörelser att ännu en gång ena sig och vakna upp. Den politiska scenen ser annorlunda ut idag då landsbygden är militariserad, bekämpningsmedel används okontrollerat i närheten av landsbygdsbefolkningen och våra ledare kriminaliseras när de kräver rättvisa. Vi har dock analyserat våra misstag och håller nu på att bestämt återuppta kampen.

Text: Oscar Barajas Rojas, Latinamerikagrupperna
Foto: Conamuri

Fakta

FAKTA:

Conamuri är en organisation som samlar landsbygdskvinnor i Paraguay. Organisationen bildades den 15 oktober 1999, när ungefär 300 kvinnor från 100 lokala kvinnokommittéer samlades i huvudstaden Asunción, och insåg behovet av att bilda en nationell kvinnoorganisation som kunde synliggöra deras utsatta situation och deras förslag på hållbara lösningar. Organisationen tillhör La Via Campesina– en rörelse med fler än 200 miljoner bönder runt om i världen – som föreslår matsuveränitet som ett effektivt och rättvist sätt att producera och distribuera mat.

Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Konceptet introducerades 1996 av Vía Campesina som ett agroekologiskt, småskaligt svar på en växande transnationell, marknadsstyrd agrobusiness med monokulturer, genmodifierade grödor och växtgifter.  Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor och respekt för kvinnliga småbönders rättigheter.